Varför satsar kommunerna på elbussar och laddplatser för bilar? Det är bland annat FN:s globala mål som driver utvecklingen av regelverk ner till kommunala beslut. Här är några exempel på hur överenskommelser, lagar och regler hänger ihop.
Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls. En särskild lag, klimatlagen, kräver att dagens och framtida regeringar regelbundet följer upp och redovisar hur den samlade politiken, med lagstiftning och förordningar, leder till att det målet kan uppfyllas. Klimatlagen har sitt ursprung i FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet som Sverige och hela EU följer.
Lagstiftningen som påverkar elektrifieringen av transporter omfattar en mängd områden från EU ner till kommunal nivå. Men hur hänger överenskommelser och lagar ihop? Nedan följer en lista på initiativ, överenskommelser och lagar som har särskild betydelse för elektrifieringen.
FN:s globala mål:
2015 antog FN:s medlemsländer sjutton globala mål som ska leda till en hållbar utveckling. Överenskommelsen heter Agenda 2030 och ett av fyra övergripande mål är att lösa klimatkrisen. Exempel på de sjutton målen som direkt berör energiområdet är ”hållbar energi för alla” och ”hållbar industri, innovationer och infrastruktur”.
Klimatkonventionen, UNFCCC:
Klimatkonventionen är en global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Konventionen, som har arbetats fram inom FN-systemet, undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992. Den trädde i kraft 1994. UNFCCC är en förkortning av United Nations Framework Convention on Climate Change.
Parisavtalet:
FN:s globala mål 13 som fokuserar på klimatfrågan hänvisar till FN:s klimatförhandlingar som 2015 ledde till det så kallade Parisavtalet. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Parisavtalet är kopplat till klimatkonventionen. Avtalet trädde i kraft i november 2016.
EU:s klimatneutralitetsmål
och 55 %-paketet:
EU och alla dess medlemsländer har undertecknat Parisavtalet. EU ska bli en klimatneutral ekonomi och ett klimatneutralt samhälle senast 2050. I strategin för att uppnå det målet ska EU:s utsläpp minska med minst 55 procent fram till 2030.
Några av de lagstiftningsförslag och åtgärder som ingår i strategin är en översyn av EU:s utsläppshandelssystem och en översyn av direktivet om förnybar energi och en omarbetning av det så kallade energieffektivitetsdirektivet.
Sveriges klimatmål:
För att leva upp till Parisavtalet har Sverige klimatmål som är i takt med EU:s mål eller med en högre takt på omställningen till fossilfritt. Sverige ska exempelvis inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Efter det ska utsläppen vara negativa, det vill säga att Sverige exempelvis lagrar koldioxid eller stöttar utsläppsminskande åtgärder i andra länder.
Exempel på lagar och regler i Sverige som ska leda till minskade utsläpp är bonusen till miljöanpassade fordon (klimatbonusbil) och avgifter på personbilar som drivs med fossila bränslen. Den så kallade miljökompensationen är en utbetalning till de som bidrar till att underlätta överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och även överflyttning av flyg och bilresor till gång-, cykel-, och kollektivtrafik stöttas.
Staten främjar också eldrivet flyg genom att i en förordning dela upp flygplatsavgifterna i förhållande till flygplanens och helikoptrarnas klimatpåverkan. Staten satsar också på mindre projekt som exempelvis stöd till de som märker ut cykelturistleder.
Regeringen har inrättat en Elektrifieringskommission som har presenterat 16 konkreta elektrifieringslöften på regional nivå.
Länsstyrelser,
regioner och myndigheter:
Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter.
Så kallade elektrifieringslöften på regional nivå har presenterats och konkreta exempel är alltifrån att nätbolagen i Region Västerbotten ska säkerställa laddinfrastruktur för tung trafik längs vägarna, till det så kallade Tranzero-initiativet där Göteborgs hamn, Stena Line, Volvo och Scania samarbetar för att utsläppet av koldioxid, som landtransporterna till och från Göteborgs hamn står för, upphör.
Myndigheternas och företagens åtaganden är i vissa fall beroende av statligt stöd som exempelvis stödet för regionala så kallade elektrifieringspiloter.
Myndigheter har många olika projekt inom elektrifiering som exempelvis Trafikverkets och Region Stockholms innovations-satsning på en bärplansfärja med eldrift.
Kommunerna:
Stödet till så kallade regionala elektrifieringspiloter omfattar även kommuner. Konkreta exempel på kommunala satsningar på elektrifiering är bland annat Malmö Stads medfinansiering av byte till elbussar i lokal kollektivtrafik. Stockholm stads laddhybridbussar som drivs av Vattenfalls vindkraft. Stockholm har också i sin senaste beslutade budget målet att ha minst 4000 publika laddplatser, varav hälften i stadens garage och hälften i gatumiljö, senast 2022. Stockholm stad verkar också för att anpassa trängselskattesystemet och parkeringsreglerna till förmån för el- och hybridbilar.
Skellefteå kommun har beslutat att elektrifiera kommunens tunga transporter av avfall från Skellefteå till Umeå.
Hur påverka lagar och regler?
Som företag eller individ påverkas man alltså av allt från kommunala beslut och Sveriges lagstiftning och förordningar till EU:s lagstiftning och internationella överenskommelser. På motsvarande sätt kan företag och individer också konkret påverka regler på kommunal nivå upp till EU. Sveriges riksdag väljs av medborgarna, men ett företag kan exempelvis ingå i en branschorganisation som är remissinstans för riksdagens utredningar och som ingår i en internationell organisation som aktivt påverkar EU-lagstiftningen.
För ett företag är det förstås fritt att höja ambitionerna för att uppnå klimatmålen vilket både kan attrahera kunder och påverka lagstiftare. Exempelvis föregår flera biltillverkare, bland andra Volvo, de förväntade lagkraven i EU med löftet att sälja endast eldrivna bilar redan 2030.
Sveriges lagstiftning är i linje med EU:s men kan också ha en målsättning som föregår EU:s när det gäller att uppnå vissa mål som exempelvis de som härstammar från FN:s klimatmål. Samtidigt får svensk lag inte innebära handelshinder inom EU och därför kan Sverige sannolikt inte förbjuda nybilsförsäljning av fossildrivna bilar år 2030, som vissa föreslår, eftersom en motsvarande regel saknas på EU-nivå. Istället kan Sverige försöka påverka EU-reglerna genom sitt arbete i EU-rådet, -parlamentet och i EU:s tekniska kommittéer för en EU-gemensam tidplan för utfasning av fossildrivna bilar.
Bild på EU-flaggor: Dati Bendo
