I en svensk pionjärsatsning har företag tävlat om att utveckla den bästa lösningen för eldrivna lastbilstransporter. Utfallet blev lyckat – och nu tror statens experter att det skulle kunna löna sig att elektrifiera motorväg E4 i Stockholm och E6 i Skåne.
Medan batteridrift lönar sig relativt lätt för sparkcyklar, mopeder och lätta fordon som personbilar är det svårare att räkna hem den hos de effektkrävande tunga lastbilarna. Men ett statligt svenskt innovationsprojekt, startat redan 2013, har lett till världspremiärer när det gäller kommersiella tunga lastbilstransporter som får el under färden, via så kallade elvägar.
De två största försöken har gjorts på en sträcka mellan Gävle och Sandviken, med luftledning, respektive mellan Arlanda och logistikområdet Rosersberg, där fordonet får elen från ett spår i marken. Även mindre projekt har genomförts, till exempel med så kallad induktiv teknik (via magnetfält, utan ledare som vidrör varandra) i ett försök i Visby.
Ser skäl att bygga vidare
Det svenska initiativet har inte bara givit genomslag i medier över hela världen – det tycks också ha gett resultat som verkar värda att skala upp.
I en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bedömer institutets forskare Johanna Jussila Hammes att det skulle kunna löna sig att elektrifiera E4 i Stockholms län, och E6 i Skåne län. Det är inte ett färdigt förslag, snarare en fingervisning baserad på ”en enkel analys av den samhällsekonomiska lönsamheten”. Rapporten, ett ”working paper”, publicerades i januari.
Vid Gävle–Sandviken övervägdes en utbyggnad från 2 till 44 kilometer men det har sedan kommit att ställas in. Trafikverket går däremot vidare med samma teknik för att nästa år förverkliga en pilotsträcka med mer intensiv trafik, antingen på väg 73 mellan Västerhaninge och Nynäshamn eller på E20 mellan Hallsberg och Örebro.
Mindre batterier räcker
Omkring hälften av den svenska godstransporten går på lastbil, och det har av olika skäl varit svårt att skjuta över volymer till tåg och båt. Biodrivmedel har bidragit till att växthusgaserna från tunga vägtransporter trots allt minskade med en fjärdedel från 2007 till 2017, men elektrifiering av vägtrafiken lär också behövas för en ytterligare kraftig minskning av fossilutsläppen från godstrafiken.
Det finns många faktorer att väga in för den som vill räkna långsiktigt på värdet av ett elektrifierat elnät. Även personbilar skulle kunna laddas under färd på ett nät av elektrifierade större vägar. Då skulle de klara sig med mindre batterier, bara tillräckligt för att klara de kortare sträckorna på det finmaskiga lokala vägnätet som saknar elledningar. En del av investeringen i vägledningarna skulle alltså kunna vägas upp av minskade kostnader för elbilarna, som blir billigare och lättare när de behöver färre batterier.
Inom EU rullar över sex miljoner lastbilar, varav 98 procent är dieseldrivna, enligt European Automobile Manufacturers Association, ACEA. Batteridrivna lösningar har inte kunnat svara mot de tunga lastbilarnas stora behov av energi och av snabb tankning. Tanken är att elektrifierade vägar skulle kunna lösa en del av den motsättningen, och på sikt medföra att el ger billigare kilometrar även för en stor del av den tunga lastbilsflottan.
Vill du veta mer om vad Vattenfall gör inom elektrifierade vägar och transporter?
(Foton: Eroad Arlanda, Region Gävleborg, Smartroad Gotland)
