Mängder av svenskar vållar i dag mindre än hälften så stora växthusgasutsläpp genom sin uppvärmning jämfört med för bara några år sedan – utan att ha en aning om det. Se kurvan som visar den dramatiska förändringen, och som fortsätter nedåt.
I Sverige är fjärrvärmen den vanligaste uppvärmningsmetoden – men nästan omärklig för de flesta slutanvändarna. I snabb takt har eldning av fossila bränslen skiftats mot förnybara, i fjärrvärmeanläggningarna runt landet de senaste åren.
Men de som bor och arbetar i fjärruppvärmda fastigheter har inte behövt fundera över var deras värme kommer ifrån – och därför är få personer medvetna om hur stor och viktig skillnad deras energilösning har gjort.
Halverar från 2013–2020
I tidigare artiklar har vi skrivit om hur mängden fjärrvärme och förnybar energi hänger ihop, och om hur fjärrvärmen i Sverige har slagit ut uppvärmningen med lokala oljepannor ute i fastigheterna. Men till detta kan nu också läggas den stora
växthusgasminskning som följer av de senaste årens bränslebyten i produktionsanläggningarna.
– Sedan 2014 har vi haft klimatmålet att halvera de direkta växthusgasutsläppen från anläggningarna till år 2020. Nu har vi i Vattenfall Värme Sverige förbundit oss för att verksamheten ska vara fossilbränslefri år 2025, säger verksamhetens miljöstrateg Mikael Ekhagen.
Vattenfall Värme driver fjärrvärmenät och produktionsanläggningar på många platser i Sverige. Verksamheten i Uppsala är den särklassigt största i beståndet, och den minskning av fossila utsläpp som har genomförts där i år dominerar helhetsbilden för Vattenfall Värme Sverige.
Torv ger plats för biobränsle
I diagrammet syns hur de fossila utsläppen just nu halveras. Siffrorna avser antalet gram fossil koldioxid som släpps ut för varje producerad kilowattimme av fjärrvärme i Uppsala.
Utsläppen av fossil koldioxid från Vattenfall Värmes anläggning i Uppsala, i gram per kilowattimme levererad fjärrvärme. Här har kurvan bearbetats redaktionellt genom flerårsutjämning.
Diagrammet är bearbetat på så vis att värdena från 2007 till 2018 har jämnats ut som flerårssnitt för att visa utvecklingen jämnare. För enskilda år skulle svängningarna annars säga mer om vädervariationerna från år till år än om verksamhetens utveckling.
Men från 2019 visar kurvan siffrorna som förutspås per enskilt år, och här handlar det alltså om en halvering på bara ett år från 2019 till 2020. Den största förändringen just nu är skiftet från torv, ett fossilt bränsle som eldades fram till i våras, till biobränsle. Totalt ger det 150.000 ton mindre koldioxidutsläpp per år. Torven har i år ersatts av träpellets i den hetvattenpanna som hittills står för huvuddelen av extravärmen när avfallsförbränningen, som bildar grunden året runt, inte räcker under kalla månader. Hetvattenpannan kommer att finnas kvar som reserv när efterfrågan är särskilt stor, men det mesta av dess produktion flyttas över hösten 2021 till den stora biobränsleanläggningen Carpe Futurum som nu byggs.
Ytterligare ett bidrag till utfasningen av fossilbränslen kommer från att fossila oljor successivt byts till förnybara i de oljepannor som måste spetsa produktionen vid tillfällen då efterfrågan är allra störst. Värmebranschen har förbundit sig att vara fossilbränslefri 2030, och Vattenfall har lovat att för sin del ha nått det målet redan 2025.
För äldre årtionden visas färre mätpunkter i diagrammet, men det syns ändå att utsläppen av fossil koldioxid har kommit ned kraftigt jämfört med historiska nivåer. På Vattenfall Värmes andra orter har utvecklingen i princip varit likartad, men minskningarna har överlag skett tidigare – inte så drastiskt just i år som det har gjort i Uppsala.
Nu krävs samarbete
Så vad är nästa steg?
– Det är en jätteresa som vi nu har gjort med minskningen av våra ”skorstensutsläpp”, säger Mikael Ekhagen.
– Och vi vill fortsätta arbeta med klimatet – men det måste vi nu göra på ett nytt sätt. Sedan 2019 arbetar vi enligt ett nytt ramverk där vi fokuserar på utsläpp inom hela värdekedjan – inte bara vad som släpps ut i våra egna produktionsanläggningar.
Därmed kommer det också att handla om exempelvis utsläpp från bränsleframställningen, om transporterna och om indirekta utsläpp kopplade till användningen hos kunderna. Samverkan är ett nyckelord. I Uppsala sker den inte minst genom ett forum kallat Uppsala Klimatprotokoll – där en fokusgrupp, ”Jakten på plasten”, bland annat har utvecklat former för klimateffektiv plastupphandling. Vi tar tidigare skrivit om hur samarbete lett till en fossilfri riskavfallsbehållare för sjukvården. Målet är att minska det fossila innehållet i avfallet – ett arbete som alla kan hjälpa till med.
På sikt ska hela verksamheten bidra till att koldioxidmängden i atmosfären till och med minskar – något som blir möjligt genom teknik för att fånga in och lagra koldioxid. Tekniken kallas CCS, för carbon capture and storage.
– Senast 2045 ska Vattenfall Värme Sverige sammantaget vara en ”kolsänka”, säger Mikael Ekhagen.
