Den svenska energianvändningen ska vara 50 procent mer effektiv år 2030 jämfört med år 2005. Flera lagar ställer krav på energieffektivisering och åtgärder som minskar energianvändningen. Vi listar de viktigaste.
God hushållning med energi är en nyckel för att uppnå de nationella energi- och klimatmålen. År 2030 ska energianvändningen i Sverige vara 50 procent mer effektiv än vad som var fallet år 2005. För att nå dit finns en rad lagar, krav och bestämmelser som ska driva utvecklingen i rätt riktning. Här listar vi de viktigaste.
Direktivet om energieffektivitet
Flera av de bestämmelser som finns för att främja energieffektivitet utgår i grunden från gemensamma EU-direktiv. Direktivet om energieffektivitet styr en stor del av Energimyndighetens verksamhet inom området. Det har just reviderats och fram till oktober 2025 kommer många förändringar att ske.
Direktivet innehåller bland annat krav på:
- energieffektivisering i offentliga verksamheter
- energikrav i viss offentlig upphandling
- att energieffektiviserande renoveringar ska göras i byggnader som ägs av offentliga aktörer
- att näringslivets verksamheter ska energieffektivisera genom krav på att göra en energikartläggning eller införa ett energiledningssystem
- att små- och medelstora företag ska få stöd för att energieffektivisera sina verksamheter.
Därtill ska konsumenter få information om energieffektivisering och kostnadsfri tillgång till information på sin energifaktura.
Ekodesigndirektivet
Ekodesigndirektivet ställer minimikrav på energiprestanda hos produkter och förbjuder de mest energi- och resurskrävande produkterna på EU-marknaden. Syftet är att förbättra produkters miljöprestanda under hela livscykeln.
Ekodesigndirektivet omfattar även produkter som inte själva använder energi, men som har en påverkan på den totala energianvändningen. Det kan exempelvis vara fönster på ett hus eller däcken på en bil.
Energimärkningsförordningen
Energimärkningen synliggör produktens energianvändning och underlättar för konsumenter som vill göra energismarta val. Energimärkningen är obligatorisk för de produktgrupper som är reglerade och är gemensam för EU-länderna. Det gäller bland annat vitvaror, bildskärmar och däck.
Miljöbalken
Enligt miljöbalken, som trädde i kraft 1998, ska alla verksamhetsutövare hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Energiproduktionen påverkar många nationella miljömål. Effektiv energianvändning kan bidra positivt till många miljömål, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.
Direktivet för byggnaders energiprestanda
Direktivet om byggnaders energiprestanda är ett så kallat ramdirektiv, vilket innebär att EU:s medlemsstater själva väljer metod och kravnivåer inom angivna ramar. I det här fallet för byggnaders energiprestanda. En viktig del i den svenska lagstiftningen är att fastighetsägare sedan 2006 är skyldiga att upprätta en energideklaration för byggnader. Direktivet innehåller även minimikrav på energiprestanda för nya byggnader och vid stora renoveringar/ändringar av byggnader och att det ska finnas en nationell strategi för energieffektiviserande renoveringar för byggnadsbeståndet.
Lagen om energikartläggning i stora företag
Sedan 2014 är stora företag skyldiga att göra kvalitetssäkrade energikartläggningar minst vart fjärde år. Som stora företag räknas företag som sysselsätter minst 250 personer och har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro. Även offentliga verksamheter kan i denna mening räknas som företag. Ungefär 1 200 verksamheter omfattas av lagen. Denna lag kommer att påverkas av den tidigare nämnda revideringen av energieffektiviseringsdirektivet.
Lagen om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet
Innehåller bestämmelser om att kostnads-nyttoanalyser ska utföras för att utreda potentialen för användning av högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme eller fjärrkyla och spillvärme från industrin. Energimyndigheten ansvarar för föreskrifter och tillsyn av lagen, som trädde i kraft 2014.
