Så rustade oljekrisen oss för dagens omställning

Under efterkrigstiden byggde Sverige upp ett stort oljeberoende. I början av 1970-talet svarade olja för tre fjärdedelar av landets totala energibehov. Oljan flödade in i landet, oljepannor värmde hus, drev fjärrvärmeanläggningar och kraftverk för elproduktion. Då small det till.

Från 1973 till 1974 närapå fyrdubblades oljepriserna på den internationella marknaden

Från 1973 till 1974 närapå fyrdubblades oljepriserna på den internationella marknaden, från 3 till 11 dollar per fat. Det var en följd av samarbetet mellan de oljeproducerande länderna inom kartellen OPEC, i en reaktion på den arabisk-israeliska kris som kulminerade i oktoberkriget.

För Sverige var konsekvenserna dramatiska. Den lågkonjunktur som redan hade inletts fördjupades. Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades och Sveriges andel av världshandeln minskade. Bensinransonering infördes, men hävdes igen efter bara tre veckor.

Energimixen diversifieras

Oljekrisen 1973–74 gjorde tydligt hur sårbart Sverige var. Energipolitik blev under årtiondet ett centralt politikområde. De statliga utredningarna avlöste varandra: Hur såg vägen framåt ut? Vattenkraften var redan utbyggd till max och kärnkraften mötte starkt motstånd. I stället kom användningen av biobränslen att öka i snabb takt, inte minst inom fjärrvärme. När oljan fasades ut var det också till förmån för andra fossila energislag som naturgas, kol och koks.

Samtidigt fortsatte utbyggnaden av kärnkraft och tolv kärnkraftverk togs i drift

Samtidigt fortsatte utbyggnaden av kärnkraft och tolv kärnkraftverk togs i drift mellan 1972 och 1985. Kärnkraften har sedan 1980-talet stått för uppåt hälften av elproduktionen i Sverige.

1978–80 steg världsmarknadspriserna på olja på nytt till följd av revolutionen i Iran, men då hade omställningen till en mer diversifierad energimix redan påbörjats. I slutet av 1980-talet var oljans andel nere på omkring 40 procent i Sverige.

En ny energimedvetenhet

Samtidigt väcktes en bredare energimedvetenhet. Energisparkampanjer och en omläggning av konsumtionsmönstren höll energikonsumtionen nere. Behovet av att bättre hushålla med energi kom också att driva den tekniska utvecklingen framåt och påverka industriproduktionen. Tung, energiintensiv basindustri backade till förmån för först verkstadsindustri och i nästa led informations- och kommunikationsteknik.

Televerket och LM Ericsson lade grunden till väl fungerande kommunikationssystem som är ett måste för ett smart energisystem

1977 gav Vattenfall ASEA en första viktig order för ett avancerat drift och övervakningssystem för det svenska stamnätet kallat TIDAS, som togs i drift 1977. I slutet av 1970-talet började ASEA även utveckla egna mikrodatorer för styrning av industriella processer, något som kom att bli företagets viktigaste affärsområde och en stor svensk export under de följande decennierna. Myndigheten Televerket och företaget LM Ericsson lade grunden till väl fungerande kommunikationssystem som är ett måste för ett smart energisystem.

Energieffektivisering har stor betydelse: Enligt amerikanska ACEEE hade den amerikanska ekonomin gjort av med 20 procent mer energi år 2006, givet att man verkat med hjälp av 1976 års teknologier.

Tekniksprång historiskt lönsamma

I dag står Sverige inför ett helt annat läge än för 50 år sedan. Det räcker inte att minska förbrukningen av olja. Elproduktionen måste öka samtidigt som fossila bränslen fasas ut. Men att Sverige har gjort så stora omställningar förr, på relativt kort tid, stärker förutsättningarna för en snabb grön omställning.

Tekniksprång är något som vid upprepade tillfällen har visat sig vara lönsamt för svensk del

I rapporten Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv (pdf) konstaterar Naturvårdsverket att det krävs mycket stora investeringar i förnybar energi och en mer effektiv energianvändning för att bygga ett koldioxidneutralt samhälle. Men, skriver myndigheten också, den typen av tekniksprång är samtidigt något som vid upprepade tillfällen har visat sig vara lönsamt för svensk del.

Att ta vara på de möjligheter det innebär att gå i bräschen för den gröna omställningen gör det möjligt att sälja dessa kunskaper och tjänster på en global marknad. Det kan leda till betydande framtida exportintäkter, skriver Naturvårdsverket.