Hur ska vi kunna mäta något som är så komplext? Den frågan kan företag ställa sig när kunder undrar hur deras arbete med biologisk mångfald går. Nu släpps ett nytt verktyg som hjälper företag att mäta sin påverkan på naturen.
– Äntligen finns en beräkningsmodell anpassad efter svenska förhållanden som kan användas brett inom olika branscher, säger Josefin Blanck som arbetar med miljö och hållbarhet på Vattenfall.
Den nya värderingsmodellen för biologisk mångfald, som lanserades i maj i år, kallas Changing Land Use Impact on Biodiversity, CLIMB. Alltså vilken påverkan förändrad markanvändning har, eller kan få, på den biologiska mångfalden. I september i år blir CLIMB som verktyg och modell fritt tillgänglig för alla.
– Vi har nu jobbat i fyra år med modellen, utvecklat och testat den på fältet inom en rad olika branscher och fått respons från såväl offentlig sektor som forskarvärlden. Det ska bli enormt spännande att se hur den tas emot och används av såväl företag som tillståndsgivande myndigheter, säger Josefin Blanck, som varit delaktig i arbetet från start.
CLIMB har tagits fram i samarbete mellan miljökonsultföretaget Ecogain och ett antal stora aktörer inom näringslivet, däribland Vattenfall, Skanska, LKAB och Svenska Kraftnät. Energimyndigheten, Vinnova och Formas har varit med och delfinansierat och experter och referensgrupper från universitet, myndigheter och branschorganisationer har varit delaktiga i syfte att ge det nya verktyget en så bred förankring som möjligt.
Komplicerat mäta biologisk mångfald
Biologisk mångfald har länge hamnat lite i skuggan av klimatfrågan. Detta trots att båda är lika viktiga och intimt sammankopplade – minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna och vice versa. En anledning till att arbetet med biologisk mångfald ofta släpar efter i det allmänna medvetandet och i företags beslut och målsättningar är svårigheten att mäta och räkna på levande ekosystem och arter, berättar Josefin Blanck:
– För klimatet är det enklare. Där finns en naturlig måttenhet, koldioxidekvivalenter, som är universell och gör det enklare att sätta mål och verka för förändring. Biologisk mångfald har inget sådant universellt nyckeltal utan måste oftast baseras på de naturvärden som anses viktigast i en viss region och vad som kan göras rent konkret, i form av aktiviteter, för att minska eller kompensera för ett projekts påverkan på den biologiska mångfalden.
CLIMB bygger på en beprövad brittisk beräkningsmodell för mätning av biologisk mångfald vid exploatering som används i England och som sedan justerats för att passa svenska förhållanden.
– Hittills har olika aktörer använt olika mätmetoder vilket gör det svårare att jämföra resultat och leder till olika tolkningar. Med CLIMB, som är vetenskapligt förankrad, blir det större transparens och lättare att visa på positiva mål och mätbara åtgärder i samband med projektering. Och även lättare att kommunicera det utåt mot allmänhet och finansiärer, säger Josefin Blanck.
Så här går det till att jobba enligt CLIMB:s modell
När ett företag vill bygga exempelvis bostäder eller vindkraftverk i ett visst område anlitas en konsult som gör en naturvärdesinventering enligt svensk standard, från högsta naturvärdesklass 1 ner till klass 7. Med hjälp av den, samt data om exempelvis projektområdets area och strategiska vikt, beräknas ett biodiversitetspoäng som beskriver områdets naturvärde här och nu.
Nästa steg är att undersöka hur det naturvärdet kan påverkas, i negativ eller positiv riktning, av en projektering och vad som måste till att för att det inte ska leda till en förlust av biodiversitetspoäng. Här använder CLIMB den internationellt vedertagna hänsynshierarkin i sin poängsättning och beskrivning, med steg som byte av lokalisering, minimering av påverkan, införd restaurering och kompensation på annan plats.
Har redan börjat användas i miljöprövningar
CLIMB-modellen passar att använda inom alla branscher där projektering riskerar att medföra påverkan på platsens biologiska mångfald, från bostäder, gruvor, energiverksamhet till industrier i största allmänhet. Metoden har redan använts i miljöprövningar, för gruvföretaget Talga som är projektpartner i CLIMB. Och LKAB ska nu kartlägga hela sitt markinnehav och använda CLIMB för beräkning av nuläget.
– CLIMB kan bli en ögonöppnare på många sätt. Det kan både synliggöra de nettoförluster som företag medverkar till just nu och hjälpa företag att välja det bästa alternativet eller insatsen vid en kommande exploatering. Och så kan det inte minst hjälpa till att mäta de positiva värden som ett företag kan bidra med genom olika typer av naturåtgärder, säger Josefin Blanck.
|
Fördelar med CLIMB
|
