Flygindustrin är en stor källa till koldioxidutsläpp. Intensivt arbete pågår nu med att ta fram mer hållbara flygbränslen som kan hjälpa flyget att uppnå klimatmålen. Ett sådant är elektrobränsle, som görs på råvarorna vatten, fossilfri el och återvunnen koldioxid.
Redan 2030 ska inrikesflyget i Sverige vara fossilfritt. Det har flygbranschen bestämt tillsammans inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Och 2045 ska all flygtrafik som startar från svenska flygplatser, inrikes såväl som utrikes, vara fossilfri.
Flygtrafiken står idag för runt 2–3 procent av världens koldioxidutsläpp. Och om man även räknar med den så kallade höghöjdseffekten, flygets utsläpp på hög höjd har större klimateffekt, närmar sig flygets påverkan på den globala uppvärmningen 5 procent.
Batterier och vätgasdrift avlägset
För att snabbt komma tillrätta med flygets klimatpåverkan skulle det behövas en elrevolution i luften motsvarande den Tesla drog igång på marken, men den ligger en bra bit in i framtiden. Dagens batteriteknik fungerar för kortare inrikesflygningar men inte för långdistansflygningar med större passagerarflyg, där de nödvändiga batterierna skulle väga mer än hela flygplanet. Och kommersiella vätgasflyg ligger också en bit framåt i tiden.
Så lösningen är istället att köra vidare med förbränningsmotorer under en övergångsperiod men att göra det med hjälp av mer hållbara flygbränslen, så kallade Sustainable Aviation Fuels, SAF. Det kan vara biobränslen gjorda på exempelvis skogsrester, eller helt syntetiska elektrobränslen.
Görs på vatten och infångad koldioxid
Elektrobränslen, eller e-bränslen, görs av infångad koldioxid som får reagera med vätgas, framställt genom elektrolys av vatten med hjälp av fossilfri el. Slutprodukten kan vara exempelvis etanol eller metanol som sedan omvandlas till flygbränsle genom olika processer.
Koldioxiden som används tas från exempelvis kraftvärmeverk där man med hjälp av så kallad CCS-teknik avskiljer och fångar in koldioxiden i rökgaserna. När flygplansmotorerna sedan förbränner bränslet släpps den återvunna koldioxiden ut på nytt i atmosfären.
Poängen med e-bränsle är alltså att flyget ska kunna fortsätta köra med förbränningsmotorer utan att det tillförs någon ny koldioxid till atmosfären. För att det ska hålla krävs givetvis att elen som används för att framställa vätgasen, och det är stora mängder, är fossilfri.
Exakt vilka miljövinster elektrobränslet kan föra med sig i praktiken, utöver att vara koldioxidneutralt och cirkulärt, beror på en rad olika faktorer, från produktionsteknik till lagkrav och bränslepriser.
Ett svensk forskningsprojekt utfört av bland andra forskningsinstitutet IVL från 2021 gav vissa uppskattningar. Utifrån det projektets förutsättningar gick det att framställa e-bränsle med upp till 86 procent lägre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Och kostnaden för att producera elektrobränslet uppskattades till 15–25 kronor litern, eller ungefär 2–3 gånger mer än vanligt flygbränsle.
För att e-bränslet ska bli konkurrenskraftigt krävs det storskalig produktion och ökad efterfrågan. Och för det krävs att det tillkommer styrmedel som resulterar i ökade kostnader för fossilt flygbränsle och fossila transporter. Just nu, våren 2023, pågår slutförhandlingar i EU som rör just hållbara SAF-bränslen. Det som förhandlas är bland annat i vilken takt fossila flygbränslena ska fasas ut med hjälp av inblandningskrav och ekonomiska stöd för hållbara flygbränslen.
Vattenfall och elektrobränslen
Runt om i Sverige pågår nu flera projekt för att få i gång storskalig produktion av elektrobränslen för flygindustrin. Vattenfall är inblandat i flera av dem. Tillsammans med Shell, SAS och LanzaTech driver Vattenfall projektet HySkies som har som mål att 2027 starta världens första storskaliga produktion av elektrobränsle i närheten av Vattenfalls kärnkraftverk Forsmark. Uppemot 90 000 ton e-bränsle per år ska framställas av el och infångad koldioxid från fjärrvärmeverk. I januari meddelade EU:s innovationsfond att man är redo att stödja HySkies med 80 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 10 procent av hela projektets förväntade kostnad.
På västkusten är Vattenfall delaktiga i två projekt som ska tillverka e-bränsle med hjälp av el från havsbaserad vindkraft, med St1 och med Preem.
