Nya sätt att mäta biologisk mångfald

Klimatfrågan har länge stått i fokus på global nivå. Men på senare tid har intresset ökat för att bredda perspektivet till att även omfatta andra viktiga miljöfrågor som exempelvis biologisk mångfald och vattenanvändning.

Det kommer många nya krav inom biologisk mångfald som kommer att påverka näringslivet

Detta märks bland annat genom en rad nya lagar, mål och direktiv på området – till exempel EU:s taxonomi med ett klassificeringssystem som hjälper investerare att jämföra hållbara investeringar. Ett annat exempel är nya standarden Science Based Targets for Nature, SBTN. Denna hjälper företag att sätta naturrelaterade mål i linje med forskningen och som är godkända av tredje part.

– Det kommer många nya krav inom biologisk mångfald som kommer att påverka näringslivet. För vår del märker vi redan att vi får många fler frågor om våra mål när det gäller biologisk mångfald och om den forskning och de åtgärder vi gör inom området, säger Josefin Blanck, strategisk miljörådgivare på Vattenfall.

Hon menar också att det finns en nära koppling mellan klimatfrågan och biologisk mångfald.

– Klimatförändringar är en av de faktorer som har störst påverkan på den biologiska mångfalden. Men det finns ett samband åt andra hållet också. Biodiversiteten bidrar till stabila och funktionella ekosystem, som i sin tur bidrar till att exempelvis rena vatten och som har klimatreglerande funktioner, säger Josefin Blanck.

Nya mätmetoder

För att kunna bevara den biologiska mångfalden måste man veta hur den påverkas av olika verksamheter – och för att kunna göra det behövs metoder för att mäta olika typer av påverkan. Här pågår flera initiativ, både i Sverige och internationellt, som syftar till att hitta nya vägar framåt. För Vattenfalls del handlar det både om att mäta företagets totala fotavtryck i hela värdekedjan, liksom att mäta påverkan på biologisk mångfald i enskilda projekt.

– Förra året var vi första svenska företag att gå med i Science Based Targets for Nature. Som en del i att sätta vetenskapligt baserade mål har vi analyserat och kvantifierat vårt fotavtryck på koncernnivå med hjälp av Global Biodiversity Score, GBS, ett vetenskapligt baserat verktyg som utvecklats gemensamt av olika internationella företag och finansiella institutioner, säger Josefin Blanck.

Syftet är att ta fram en standardiserad metod för att värdera biologisk mångfald i samband med förändrad markanvändning

Vattenfall är också med och utvecklar en ny mätmetod för biodiversitet i Sverige.

– Projektet, som går under namnet CLImB, Changing Land use Impact on Biodiversity, är ett brett samverkansprojekt som är delfinansierat av Vinnova och där syftet är att ta fram en standardiserad metod för att värdera biologisk mångfald i samband med förändrad markanvändning på land.

• Etiska
• Ekologiska
• Materiella och ekonomiska
• Kulturella och sociala
• Hälsomässiga

Värdefulla ledningsgator

Men även om mätningarna är nog så viktiga, så utgör alla de konkreta åtgärder, projekt och den forskning som dagligen genomförs hos Vattenfall den allra viktigaste faktorn för att bevara den biologiska mångfalden. Det kan till exempel handla om forskningsprojekt för att studera hur fågelkollisioner kan undvikas och hur vindkraftsparker kan byggas i samexistens med exempelvis tjädrar. När det gäller vattenkraft kan det handla om att stänga av turbinerna under den period då vissa fiskar vandrar, bygga fisktrappor som underlättar vandringen eller så kallade bubbelgardiner och flexibla nät för att undvika passage vid turbiner.

Totalt handlar det om 180 mil ledningsgator som har höga naturvärden

– Det pågår många olika typer av biologiska mångfaldsprojekt i alla delar av företaget. Ytterligare ett exempel är vårt långsiktiga arbete med att höja naturvärden i våra ledningsgator. Bland annat har vi kartlagt hela det regionala ledningsnätet för att veta var det finns sällsynta och skyddade arter. Totalt handlar det om 180 mil ledningsgator som har höga naturvärden där vi nu successivt implementerar olika åtgärder för att ytterligare stärka förutsättningarna för olika arter, berättar Josefin Blanck.

En av de viktigaste åtgärderna är att bredda den så kallade patrullstigen, det vill säga den yta som kontinuerligt röjs i ledningsgatorna. Röjningen gynnar arter som varit kopplade till ängs- och betesmarker som med tiden vuxit igen.

– Ett exempel på hotad art som trivs här är väddnätsfjärilen, men det gäller också många blommor och andra växter. När de öppna landskapen försvunnit på andra håll har ledningsgatorna blivit som ett retreat för dessa arter. Att bevara biologisk mångfald handlar dels om att säkerställa tillgången på ekosystemtjänster som är livsviktiga för oss människor, men också om att vi har ett gemensamt ansvar att skydda arter från utrotning då de har ett egenvärde, säger Josefin Blanck.

Olika nivåer av biologisk mångfald:

• Gennivå: Variationen inom en art.
• Artnivå: Bevarandet av olika arter.
• Biotopnivå: Fokuserar på olika biotoper som våtmarker, slåtterängar och ädellövskogar.
• Landskapsnivå: Biologisk mångfald kopplat till exempelvis kulturmiljö och rekreationsvärden.
• Processnivå: Kan delvis likställas med det man brukar kalla ekosystemtjänster.

Källa: Centrum för biologisk mångfald (CBM) – Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet.

Mer om biologisk mångfald