När det gäller god tillgång till fossilfri elproduktion är det få länder i världen som kan mäta sig med Sverige. Det handlar inte bara om turliga faktorer som bra geografiska förhållanden för vattenkraft och vindkraft.
– Framgången beror till stor del på att energiproduktionen och industrin har utvecklats tillsammans i Sverige på ett alldeles unikt sätt, säger Åsa Elmqvist, programansvarig elnät, vindkraft och solel på Energiforsk.
Med runt 60 procent vatten-, vind- och solkraft ligger Sverige högt upp på världsbästa-listorna över länder med mest förnybar elproduktion. Om man också räknar in övrig fossilfri elproduktion, som kärnkraft och kraftvärme, använder vi bara drygt 1 procent fossila bränslen i elproduktionen och kommer då på tredje plats inom OECD, efter Island och Schweiz. Dessutom är den inhemska tillgången på el god.
Vill vi fortsätta vara nettoexportörer? Är det verkligen en konkurrensfördel?
– Vi är långt mer än självförsörjande på el, det är egentligen bara under några enstaka tillfällen under vintern vi behöver importera tillfälligt, säger Åsa Elmqvist på forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk som driver och samordnar energiforskning..
– Annars är vi nettoexportörer. Och det är det som är den stora frågan just nu. Vill vi fortsätta vara nettoexportörer? Är det verkligen en konkurrensfördel? Eller ska vi behålla vår el själva istället för att ta ansvar för Europas elförsörjning? Och vilka risker kan det medföra framöver när elektrifieringen av samhället ökar än mer?
Det finns en rad olika historiska förklaringar till Sveriges gynnsamma läge när det gäller både förnybar och fossilfri elproduktion och vår goda tillgång på el. Helt centralt för att vi blivit självförsörjande på fossilfri el är Sveriges långa demokratiska historia, betonar Åsa Elmqvist.
Tidig utbyggnad av fjärrvärme
Vattenkraften och sedan kärnkraften och kraftvärmen har vuxit fram i nära samarbete mellan myndigheter och näringsliv och det har funnits en samsyn om vilken väg man bör gå. Till det kommer en väl utbyggd fjärrvärmesektor.
– Just idag har tyvärr energipolitiken blivit ett slagträ i debatten, med förenklade och polariserade lösningar och brist på helhetsperspektiv. Fast i grunden har vi i Sverige en stor fördel gentemot många andra länder i det att vi har en stor tillit till våra myndigheter och en vilja att arbeta för det gemensammas bästa. Och även om energipolitiska beslut och tillstånd kan dra ut på tiden så blir det mer effektivt om det sköts på ett rättssäkert sätt, säger Åsa Elmqvist.
Priserna på Nordpool varierar timme för timme, men Sveriges export av el är betydligt större än importen sedd över hela året.Det är den här typen av historisk samsyn som Åsa Elmqvist ibland kan sakna idag som riskerar att bli ett hinder för Sveriges framtida elförsörjning.
– Från politiskt håll måste man tydligare väga risker mot kostnader och ta hjälp av forskare för att tydliggöra olika scenarier och konsekvenser av politiska beslut. Ta som exempel lokala folkomröstningar om vindkraftsparker till havs. Det är inte bara en fråga om ja eller nej utan väljarna måste också få information om vad exempelvis ett nej kan medföra när det gäller elpriser och importberoende. Även att säga nej till något har ju konsekvenser.
Jämfört med andra länder har vi enormt mycket yta vi inte har tagit i anspråk
Att Sverige rent geografiskt har fötts med guldsked i mun vad gäller möjligheterna till förnybar energiproduktion som vatten- och vindkraft är uppenbart. Befolkningstätheten är också väldigt låg, näst minst i EU, och ojämnt fördelad.
– Jämfört med andra länder har vi enormt mycket yta vi inte har tagit i anspråk, både till land och till havs, och det i hela landet, även i söder. Så det finns verkligen mycket outnyttjad kapacitet för exempelvis havsbaserad vindkraft, säger Åsa Elmqvist.
Vilka hinder ser du idag för utbyggnaden av fossilfri elproduktion?
– Det är främst de långa tillståndsprocesserna. Allting som ska byggas, från elnät till vindkraft, tar mycket längre tid i Sverige än i de flesta andra länder. Vi skulle till exempel relativt snabbt kunna realisera havsbaserade vindkraftparker i södra Sverige och hjälpa upp effektbristen där om bara tillståndsprocesserna gick snabbare, säger Åsa Elmqvist.
Ny teknik skyddar energiförsörjning
En annat hinder som Åsa Elmqvist lyfter fram är bristen på långsiktiga och tydliga spelregler inom energipolitiken.
– Istället för att fastna i detaljer behövs det tydligare målbilder om vart vi är på väg. Och besluten måste fattas på ett förutsättningslöst och teknikneutralt sätt. Vilken typ av energisystem vi vill ha i Sverige? Vilka funktioner ska det tillhandahålla? Vad behöver det kunna leverera?
Om man förr satsade på få och stora produktionsanläggningar för elproduktion kommer framtidens energisystem vara en betydligt mer intrikat väv av produktion och konsumtion.
Utan dagens tekniksprång skulle Ukrainakriget slagit mycket hårdare
– Morgondagens energisamhälle kommer se ut på ett helt annat sätt. Redan idag ser vi allt fler prosumenter, som bidrar med småskalig elproduktion genom sol- och vindkraft. Genom användarflexibilitet och handel med stödtjänster kan hushåll, fastigheter och industrier avlasta elnäten och energisystemet. Ja, vi går en väldigt spännande elframtid till mötes, säger Åsa Elmqvist.
Och att den snabba tekniska utvecklingen på energiområdet sker just nu när världen går igenom en omfattande energikris var verkligen tur, menar Åsa Elmqvist.
– Ja, där hade vi tur i oturen. Utan dagens tekniksprång med elektrifiering, digitalisering, artificiell intelligens och förnybara energikällor skulle Ukrainakriget slagit mycket hårdare mot vår energiförsörjning.
