Solkraft växer snabbast av alla energislag i EU. För att möta utvecklingen krävs smartare nät, bättre lagring och tydligare styrmedel. Nu pekar nya EU-regler och stödmekanismer ut riktningen för framtidens elsystem.
Under de senaste åren har solenergi etablerat sig som den snabbast växande kraftkällan i Europa. Bakom utvecklingen ligger både sjunkande kostnader och ökade krav på klimatomställning. Samtidigt har EU infört nya regelverk som ska göra det enklare att integrera förnybar el.
Enligt EU:s energitillsynsmyndighet ACER är utvecklingen tydlig. I sin senaste rapport lyfter de fram solenergin som en nyckelkomponent i omställningen, men också att elnäten och regelverken måste hänga med.
Snabb tillväxt med sol som drivkraft
Solkraft har blivit ett konkurrenskraftigt alternativ i stora delar av Europa. Priset på solpaneler har minskat kraftigt, samtidigt som korta byggtider gör det lätt att skala upp produktionen.
I takt med att elpriserna varierar mer har solenergin också blivit ett sätt att jämna ut topparna. Under sommaren kan hög solproduktion bidra till att minska efterfrågan på dyrare kraftslag som gas.
Det här har lett till en kraftig ökning av installerad kapacitet, inte minst i Sydeuropa. Men även länder som Tyskland, Nederländerna och Polen ser en tydlig tillväxt.
Nya regler för en ny marknad
För att hantera den snabba utbyggnaden av förnybar el krävs nya arbetssätt. ACER pekar på tre viktiga förändringar:
- Bättre samordning mellan elnätsoperatörer
Genom ökat samarbete mellan länder kan nya elledningar byggas där de gör störst nytta. Det minskar flaskhalsar och gör det lättare att flytta el från områden med överskott till där efterfrågan är hög. - Ökad flexibilitet i kapacitetsmarknader
Nya regler ger bättre förutsättningar för aktörer som erbjuder stödtjänster som batterilagring eller anpassad elanvändning. Det skapar ett mer balanserat system som klarar hög andel väderberoende el. - Justeringar av stödsystem
ACER föreslår att stöden i större utsträckning kopplas till marknadspriset. Det gör investeringssignalerna tydligare och minskar risken för överkompensation.
Målet är att skapa ett elsystem som klarar hög andel väderberoende produktion och där elen kan flöda dit den behövs, när den behövs.
Solens roll i EU:s klimatmål
Solenergin spelar en viktig roll i EU:s mål om att ställa om till en mer hållbar energiförsörjning. Till år 2030 ska minst 42,5 procent av all energi i EU komma från förnybara källor, enligt den gemensamma klimatplanen. För att nå dit behöver investeringarna i solkraft fortsätta öka, inte minst i länder där utbyggnaden fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
För att underlätta den utvecklingen använder EU flera typer av finansiella verktyg. Genom särskilda fonder i EU-budgeten styrs resurser till projekt som bidrar till energiomställningen. Samtidigt har återhämtningspaketet NextGenerationEU, som lanserades efter pandemin, gett ytterligare stöd till medlemsländer som satsar på solkraft och annan förnybar energi.
Dessutom spelar Europeiska investeringsbanken (EIB) en central roll genom att erbjuda lån och garantier till både offentliga och privata solenergiprojekt. Tillsammans syftar dessa insatser till att minska den ekonomiska risken för investerare och snabba på utbyggnaden, särskilt i regioner där det annars kan vara svårt att få lönsamhet i nya anläggningar.
Fyra utmaningar som måste lösas
Samtidigt som utvecklingen går snabbt pekar ACER på flera flaskhalsar i systemet. För att solenergin ska bli ett stabilt inslag i elförsörjningen krävs lösningar på flera fronter:
- Lagring
Solenergi produceras främst mitt på dagen, men elanvändningen är som högst på morgnar och kvällar. För att jämna ut skillnaderna behövs fler lösningar som batterilager och pumpkraftverk, där el kan lagras när det finns överskott och användas vid behov. - Smarta nät
Genom digitala styrsystem kan elnätet reagera snabbare på förändringar i produktion och förbrukning. Det gör det möjligt för hushåll, företag och industrier att till exempel ladda elbilar eller köra processer när elen är billig och tillgänglig – och därmed bidra till ett mer balanserat elsystem. - Regeringen fattar det slutgiltiga beslutet
Det är regeringen som, med underlag från Svenska kraftnät och den EU-gemensamma analysen, formellt beslutar om elområdenas indelning – inom sex månader från rapporten. - Finansiering
Stora investeringar i produktion, nät och lagring kräver både offentligt stöd och privat kapital. För att skynda på utvecklingen behövs stabila villkor som gör det attraktivt för företag att satsa på långsiktiga energiprojekt.
Prognoser och möjliga effekter
Om nuvarande åtgärder får genomslag väntas solkraft stå för omkring 20 procent av EU:s elproduktion år 2030. Det skulle bidra till att minska sommartopparna och göra elförsörjningen mer robust.
Men ACER pekar också på riskerna. I scenarier där solandelen växer snabbare än lagringskapaciteten kan systemet bli instabilt. Då krävs flexibla reservlösningar som snabbt kan stötta upp när produktionen sviktar.
Framtiden för solkraft i Europa ser ljus ut. Men omställningen kräver att teknik, marknader och regelverk utvecklas i takt, samt att både offentliga och privata aktörer fortsätter att investera långsiktigt.
> Läs ACER:s rapport "2025 Gas and Electricity Monitoring Report" här.
