Just nu pågår en förstudie där Vattenfall i samarbete med Haninge kommun undersöker potentialen för bio-CCS på kraftvärmeverket i Jordbro.
– Att samarbeta med kommunerna i klimatfrågan ser vi som väldigt positivt och viktigt, säger Katarina Ekelund, anläggningschef Drefviken.
”Man har hört talas om tekniken i decennier, men det är nu det verkligen händer.” Så beskriver Petronella Troselius, klimat- och miljöstrateg på Haninge kommun, ämnet bio-CCS. Förkortningen står för bio-energy with carbon capture and storage och detta är vad som pekas ut som en av lösningarna för att Sverige ska nå klimatmålen 2045. Tekniken möjliggör en väg för att minska utsläppen i atmosfären och för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser. Vattenfall Värme har under en längre tid arbetat målinriktat för att kunna använda bio-CCS. Just nu undersöker man potentialen för kraftvärmeverket i Jordbro i Haninge kommun, Uppsala och Nyköping. I februari i år inleddes en förstudie på temat, med fokus på Jordbro. 
– Vi tyckte direkt att det lät spännande när Vattenfall ställde frågan om förstudien. Bio-CCS passar väl in med våra långsiktiga mål om att vara en klimatneutral kommun 2030 och att inte ha några nettoutsläpp 2045, berättar Petronella Troselius.
Hon fortsätter:
– Vi såg det också som en chans att få en analys av våra utsläpp i nuläget och en färdplan för arbetet framåt. Det händer mycket på det här området just nu och vi skulle bli glada och stolta om Haninge kommun får visa vägen med bio-CCS i Jordbro.
Förstudien klar i juni
Förstudien är ett examensarbete som görs av KTH-studenterna Dina Babiker och Jessica Ruud. I första delen gör de en beräkning på Haninge kommuns växthusgasutsläpp i dag, och i andra delen kommer de att undersöka negativa utsläppsteknologier och potentialen för dessa i Jordbro. Arbetet ska vara färdigställt i juni i år.
– Vi hoppas självklart att vår förstudie kommer att leda till konkreta lösningar och förslag för Haninge. Hur kommunen kan jobba för att för att minska växthusgasutsläppen. Det som gör bio-CCS så intressant är att det är den mest fulländade teknologin vi har som kan leda till negativa utsläpp. Det behövs oftast en mix av löningar för att nå långsiktiga klimatmål – och det här skulle kunna vara en av dem, säger Dina Babiker.
Men om bio-CCS-tekniken redan finns och är så effektiv, varför går det inte snabbare på området?
– Mycket på grund av att det krävs en väldigt stor investering initialt, säger Jessica Ruud. Bio-CCS är kostnadseffektivt i längden, men i början tillkommer en stor kostnad för att anpassa anläggningen. Som det ser ut i dag måste energibolagen ansöka om anslag för att det ska gå, och det sätter käppar i hjulet. Här krävs styrmedel från regeringen och ekonomiskt stöd. 
Katarina Ekelund som är Vattenfalls anläggningschef för Drefviken där Jordbro ingår, delar entusiasmen och engagemanget för bio-CCS. Hon menar att det en tydlig väg framåt för att kunna bidra i klimatfrågan och del i Vattenfalls arbete för att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation.
– Vi ser fram emot resultatet från förstudien och att kunna ta bio-CCS-arbetet till nästa fas. Att samarbeta med kommunerna i klimatfrågan ser vi som väldigt positivt. Där har Vattenfall en viktig del i att bidra till utvecklingen av det lokala samhället, säger hon.
Läs även: Vattenfall storsatsar på att fånga in koldioxid
Foto: Vattenfall. Jordbro är ett av de största kraftvärmeverken i Sverige som producerar fjärrvärme och el enbart från biobränslen.
