Fjärrvärme, bio-CCS

Bio-CCS och fjärrvärme ska fixa klimatmålen

Publicerad: 2024-02-15 kl. 13:43

Skiss över den planerade bio-CCS-anläggningen

Nu satsar Vattenfall på en fullskalig anläggning för bio-CCS, koldioxidinfångning, vid kraftvärmeverket i Jordbro, Haninge kommun.
– Med den här tekniken kan vi minska den totala mängden koldioxid i atmosfären, säger
Mattias Lindqvist, projektledare på Vattenfall Värme.

Mattias-lindqvist-loresDen nya anläggningen för bio-CCS är en av flera viktiga pusselbitar för att Sverige ska kunna nå målet om nettonoll koldioxidutsläpp till 2045. Målet är att anläggningen ska kunna fånga in upp till 150 000 ton biogen koldioxid per år.

– Tekniken för koldioxidavskiljning och lagring är väl beprövad men fortfarande så pass dyr att det krävs extern finansiering. Därför ser vi det som mycket positivt att staten nu avsatt 36 miljarder kronor för att stödja bio-CCS under att antal år, säger Mattias Lindqvist.

– Snart kommer Energimyndigheten att utlysa en negativ auktion för att välja ut de mest lämpade stödmottagarna, som vi kommer att delta i, fortsätter han.

Baseras på bioeldad fjärrvärme

Anläggningen kommer att byggas i direkt anslutning till Vattenfalls bioeldade kraftvärmeverk i Jordbro, i Haninge kommun. Bränslet till den fjärrvärme som produceras här består av olika skogs- och trärester, främst spillströmmar från skogsbruket som bark och grot och trärester från rivningar av byggen.

– Vi har ett jättebra samarbete med Haninge kommun som är positiva till att det på det här viset kommer att skapas negativa emissioner i kommunen. De har hjälpt oss mycket med våra utvecklingsplaner, bland annat genom att vi har fått ensamrätt på att köpa den mark som behövs, säger Mattias Lindqvist.

Det fina med bio-CCS-processen är att vi faktiskt bidrar till att minska den totala mängden koldioxid i atmosfären

Så ska koldioxiden lagras

När koldioxiden väl är infångad komprimeras den till vätska med hjälp av tryck och nedkylning. Därefter är den redo för mellanlagring, transport och till sist slutförvaring i sandstensformationer djupt ner under marken eller i berget under havet. Förvaringen sker antingen i naturliga hålrum eller i slutproducerade gasfält. I det senare fallet återför man alltså en del av de fossila gaser man en gång tagit därifrån.

– Det fina med hela processen när vi använder bio-CCS är att vi faktiskt bidrar till att minska den totala mängden koldioxid i atmosfären. Bränslet till vår fjärrvärme kommer ju från rester av träd som fångat upp och bundit koldioxid från luften medan de växt. Nu tas den koldioxiden bort från kretsloppet, samtidigt som nya träd planteras och binder ny koldioxid från luften. Men första steget är förstås att minska utsläppen av koldioxid över huvud taget. Det här är till för att neutralisera de utsläpp som inte går att undvika, säger Mattias Lindqvist.

Den stora utmaningen är att sätta ihop alla pusselbitar och få dem på plats samtidigt 

Han berättar att Vattenfall inte bestämt om man ska använda tryck eller temperatur som teknik för avskiljningen (se faktaruta).

– Vi hoppas på att marknaden i konkurrens ska ge oss svaret på vilken teknik som är lämpligast för vårt projekt, säger Mattias Lindqvist.

Målet: i gång under 2028

Målet är att den nya anläggningen ska vara färdig och i gång under 2028. Men fortfarande finns en del utmaningar på vägen. Framför allt handlar det om att infrastrukturen för att mellanlagra, transportera och slutförvara koldioxiden ännu inte är på plats. Teknikerna finns och nu håller olika lagringsaktörer på att utvecklas.

– Den stora utmaningen är att sätta ihop alla pusselbitar och få dem på plats samtidigt. Alla aktörer som håller på med det här tjänar också på att göra det tillsammans så att vi gemensamt kan få ner kostnaderna, påpekar Mattias Lindqvist.

Han känner sig ändå nöjd med hur långt projektet redan kommit och har goda förhoppningar om att allt ska hinna bli klart i tid.

– Det känns jättekul att få jobba med något som har så stor nytta för klimatet! Jag är övertygad om att bio-CCS har en viktig roll att fylla när det gäller att nå klimatmålen både för oss själva och för samhället i stort, avslutar han.

Planskiss

Planskiss: Envima

Lär dig mer: Så fungerar koldioxidavskiljning

  • Tekniken för koldioxidavskiljning är i sig relativt enkel och har redan använts i många år för att rena rökgaser och naturgas. Det finns två sätt att göra det på, där ena metoden är baserad på tryck och den andra på temperatur.

  • Metoden som är baserad på temperatur går ut på att man tar vara på rökgasen, tillför amin som sänker temperaturen till 40–45 grader. Temperatursänkningen får koldioxiden att fastna på aminet. Blandningen förs sedan till en annan kammare, där man höjer temperaturen. Då släpper koldioxiden igen så att man kan separera den.

  • Vid metoden med tryck, som kallas HPC, använder man kaliumkarbonat som absorbent i stället för amin. Genom att tillföra kaliumkarbonat och samtidigt utsätta rökgasen för tryck så blandas koldioxiden med kaliumkarbonaten. När man sedan för blandningen till en annan kammare och släpper på trycket så släpper koldioxiden och kan separeras.

  • Därefter tvättas den avdrivna koldioxidgasen, komprimeras till cirka 15 bars tryck och kyls ner till mellan -27 och -35 grader Celsius. Genom att fasförändra koldioxiden från gas till vätska blir den mindre skrymmande och mer kostnadseffektiv att transportera via exempelvis järnväg.

Fotnot: CC står för Carbon Capture, det vill säga koldioxidavskiljning.
CCS står för Carbon Capture and Storage och inkluderar även lagring.

 
Nyhetsbrev om fjärrvärme

Prenumerera på Vattenfall Värmes nyhetsbrev om fjärrvärme och det nya hållbara energilandskapet! 

Prenumerera

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!