Många vinster med att gräva guld i avfallsaskan

– Det var länge sen man bara la slaggen på hög och täckte över som deponi, säger Anders Pettersson som arbetar med att ta vara på avfallet som en resurs på Vattenfall Värme.

Anders Pettersson på Vattenfall Värme i Uppsala har arbetat med avfallshantering sedan 1990-talet.

– Ganska tidigt insåg man att det lönade sig att ta vara på metallerna i askan och de skildes ut för hand på löpande band eller med magneter. Exempelvis kunde stumpar av vattenrör av koppar sorteras ut för hand medan järn skildes ut med magnet.

Ökande lönsamhet

I dag finns teknik för att återvinna 8 till 10 procent metall ur slaggen. I Uppsala innebär det över 5000 ton per år! Tack vare stigande metallpriser blir sorteringen alltmer lönsam. Men det återstår alltid en större del som kan användas som konstruktionsmaterial för deponier.
 
Hur avfall från förbränning måste hanteras är tydligt reglerat. Men det är framförallt miljö- och hälsoaspekterna som är i fokus för regler och förordningar.

Lagstiftningen i Sverige är i dag inte utformad för cirkularitet – att ta vara på metaller från avfallet istället för att bryta nytt

– Lagstiftningen i Sverige är i dag inte utformad för cirkularitet – att ta vara på metaller från avfallet istället för att bryta nytt. Eller att ta vara på slagg istället för att använda krossat berg, säger Anders Pettersson.

På Vattenfall Värme ansvarar Anders Pettersson för lösningar för att ta hand om specialavfall, farligt avfall och restprodukter. Han konstaterar att det i dag finns ett överskott av material i Sverige för markberedning vid vägarbeten eller byggen. Sverige har helt enkelt så mycket berg att det blir över mer än tillräckligt med sten från tunnelborrningar och sprängningar.
 
– Men i exempelvis Danmark saknas det överskottet och de har kommit längre med att utnyttja slagg som resurs. Men långsamt blir vi allt bättre på cirkularitet i Sverige. I Trelleborgs hamn ska nu cirka 100 000 ton slagg-grus användas som underlag för asfalterade vägar och arbetsytor.

Minimera slutligt avfall

Anders Pettersson har arbetat med avfallshantering sedan mitten av 1990-talet och har kunnat följa hur utvecklingen gått framåt.
 
– Det blir stadigt allt bättre! Vi tittar på att fånga metaller som är strax under en millimeter och uppåt. Och utöver aluminium, järn, guld, silver, zink och koppar kan vi komma åt många mer ovanliga metaller som är viktiga för exempelvis elektronik och batterier.

I sitt arbete har Anders Pettersson kontakt med företag som är specialiserade på att bearbeta och förädla avfallet.
 
– Bearbetning och förädling kan Vattenfall inte bli bäst på alldeles själva. Istället arbetar jag och Vattenfalls ingenjörer inom forskning och utveckling, R&D, med att samarbeta i projekt med andra bolag och utvärdera vilka metoder som fungerar bäst i praktiken. Vi försöker driva en utveckling hos våra tänkbara leverantörer och samarbetar även inom branschföreningen Avfall Sverige.

Ett intressant projekt pågår för att ta reda på om flygaska kan tas tillvara i betongindustrin

Syftet är att så lite som möjligt ska behöva betraktas som slutligt avfall. Ett par samarbetspartners är Stena Recycling, NOAH och Ragn-Sells Treatment & Detox som har alltmer kvalificerade omvandlingsanläggningar där man bland annat återvinner salt ur aska. Salterna kan sedan användas praktiskt som exempelvis vägsalt.

Anders Pettersson bedömer att utvecklingen kommer att fortsätta med en alltmer kvalificerad utvinning och återanvändning av värdefulla material ur aska. För flygaska finns nu flera olika metoder med för- och nackdelar när det gäller att göra askan oskadlig eller kommersiellt intressant.

– Ett intressant projekt pågår för att ta reda på om flygaska kan tas tillvara i betongindustrin som har flera miljö- och klimatutmaningar i dag. Det är för tidigt att säga hur det kommer att lyckas, men det är ett av många projekt som jag följer med spänning!