Berggren: Bautabatterierna kommer!

Jens Berggren klimatcoach

Att få bort fossilerna från världens elförsörjning kommer att kräva mer än solpaneler och vindkraftverk då de som bekant är beroende av ljus och en stadig bris för att producera ström. Energilager i samma storleksordning som våra elnät är ett sätt att hantera detta intermittensproblem, men sådana finns det ytterst få av idag.

Enligt Internationella energirådet (IEA) behöver världens batterilagringskapacitet växa från under 200 gigawatt (GW) ifjol till över en terawatt (TW) i slutet av detta decennium och vidare till nästan 5TW år 2050 om världen ska lyckas nå ner till nollutsläpp. Företag som börjat erbjuda dessa typer av gigantiska energilager växer snabbt och marknaden globalt bedöms växa från cirka 15 miljarder dollar år 2023 till mellan 200-700 miljarder dollar år 2030, och upp mot tre tusen miljarder dollar år 2040.

Enligt IEA installerades ifjol 90 GW batterilager globalt sett, dubbelt så mycket som 2022

Traditionellt har de allra största energilagren varit pumpkraftverk som lyfter vatten upp i en damm när elpriset är lågt och släpper ned vattnet genom turbiner när priset och behovet är högt. Sammantaget kan världens 406 pumpkraftverk lagra 6,9 TWh och ytterligare 258 väntas tas i drift under de kommande tio åren enligt International Hydropower Association. Pumpkraftverk kräver dock god tillgång till vatten och bra höjdskillnad samt tar tid att bygga varför vi börjar se allt fler batteriparker i gigantskala. Enligt IEA installerades ifjol 90 GW batterilager globalt sett, dubbelt så mycket som 2022, varav cirka två tredjedelar var i elnätsskala och en tredjedel mindre för till exempel solceller på en villa.

En stor anledning till detta nyväckta intresse är sjunkande priser och nya tekniker. Det genomsnittliga priset på stationära litiumbatterier bedöms ha fallit med cirka 40% mellan 2019 och 2023 per kilowattimme lagringskapacitet. Att efterfrågan för elfordon bromsat in gör att batteritillverkare visar större intresse för energilagringslösningar i elnätsskala. Detta har pressat ned priserna för stationära batterier rejält. IEA menar de billigare batterierna gjort att solkraft kombinerat med batterier redan är prismässigt konkurrenskraftigt gentemot kolkraft i Indien och på väg att bli billigare än gaskraft i USA inom några år.

Andelen av Kinas batteriproduktion avsedd för elnätet har ökat från nästan ingenting 2020 till cirka en femtedel ifjol

Kina är centrum för den globala batteriproduktionen med sex av världens tio största tillverkare. Andelen av Kinas batteriproduktion avsedd för elnätet har ökat från nästan ingenting 2020 till cirka en femtedel ifjol, vilket är mer än vad som går till konsumentelektronik. Denna förskjutning har drivits på av politiska åtgärder som kräver att stora sol- och vindprojekt i Kina också installerar lagring.

Den höga och växande konkurrensen på batterimarknaden ser ut att ytterligare trycka ned priserna vilket bör öka efterfrågan, innovationstakten och underlätta klimatomställningen. Det pågår storskaliga piloter för att konstruera batterier med ny kemi som, då de är stationära, inte möter samma krav på vikt och volym, bland annat med natriumjoner som är betydligt billigare och mindre brandfarligt än litium.

Bautabatterierna håller sålunda på att ta allt större plats i världens energisystem. Eller som Fatih Birol, chefen för IEA, uttryckte det: "Batteries are changing the game before our eyes."

Källor:
> Batteries and Secure Energy Transitions
> Clean energy’s next trillion-dollar business
> IHA's Hydropower Pumped Storage Tracking Tool