Vad är flödesbaserad kapacitets­beräkningsmetod?

00:00:01 Jens Berggren
Flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod! Det är fascinerande hur ett så klumpigt och komplicerat elnätsspecifikt begrepp har skapat ett sådant intresse. Jag undrar nästan om den energinytta denna reform ska medföra har raderats ut av hur hårt dataservrarna fått jobba med alla sökningar i ämnet. Det här är Energy Plaza podcast. Jag heter Jens Berggren och är klimatcoach på Vattenfall. Med mig för att kort och koncist förklara det du som elkund behöver veta om det nya sättet att beräkna och allokera kapacitet på elmarknaden har jag Rebeca Brenes Brenes, elmarknadsexpert på Vattenfall.

00:00:55  Jens Berggren
Elmarknadsexpert på Vattenfall, välkommen Rebeca!

00:00:58 Rebeca Brenes Brenes
Tack så mycket, Jens!

00:00:59:17Jens Berggren
Först ett stort tack för att du tar dig an det här omöjliga uppdraget. Tack för att du är här! Jag vet att det här är svårt. Kort och koncist så att man inte behöver en magister i elnätskunskap för att förstå, vad är skillnaden mellan det vi använder idag och det nya systemet Flow-based?

00:01:20 Rebeca Brenes Brenes
Det nuvarande systemet vi har heter NTC. Det står för Net Transfer Capacities och där tittar man på elområdena och hur mycket el man kan överföra bland områdena. Sedan har systemansvariga, de har en individuell elnätsmodell. En för Sverige, en för Norge, en för Finland och en för Danmark. De räknar på hur mycket el de kan överföra inom det nationella området, men även med varandra. Så om det till exempel finns en förbindelse mellan Norge och Sverige, räknar båda systemansvariga hur mycket el man kan flytta och blir det så att de kommer fram till olika siffror, då väljer man den minsta mellan de här två.
 
00:02:08 Jens Berggren
Så både Norge och Sverige i det här fallet kan säga att så här mycket kan vi ta emot respektive skicka över, och så väljer man den minsta av båda för att inte någon ska bli överbelastad?

00:02:16 Rebeca Brenes Brenes
Precis. Sen med Flowbased, istället för att kolla bara på de här elområdena så börjar man gräva i betydligt mer detalj. Och då är det här elnätskomponenter. Så istället för att få en siffra per boarder eller elområdesnitt, så kollar man per individuell elnätskomponent.

00:02:46 Jens Berggren
Det måste finnas väldigt många? Vi pratar alltså ledningar och transformatorer och allt möjligt.

00:02:51 Rebeca Brenes Brenes
Precis, det finns väldigt många. Jag tror att man räknar med över 700 per timme.

00:02:57 Jens Berggren
Per timme?

00:02:58 Rebeca Brenes Brenes
Per timme. Då kollar man på väldigt individuell nivå och då kommer man fram till en matris som heter Flow-based Domain, och i den här domänen beskrivs hur elen rör sig elnätet genom de här olika elnätskomponenterna.

00:03:19 Jens Berggren
Och då är det betydligt mer dynamiskt? Det är inte bara en siffra som man har kommit överens om den lägsta, utan då är det hela tiden små skillnader. Vet de om hur varandras elnät ser ut?

00:03:30 Rebeca Brenes Brenes
Det glömde jag faktiskt att säga. Nuvarande har vi individuellt, och med Flow-based så skickar de sina elnätsmodeller så att de har en gemensam elnätsmodell i Norden. Så vi går från att vara väldigt individuellt där de ansvariga inte riktigt pratar med varandra, till att vi har en gemensam modell och mycket mer kommunikation bland de olika länderna.

00:03:56 Jens Berggren
Och då kommer nästa fråga här då, vad vet man om och hur den här otroligt komplexa dynamiska domänen ska fungera i framtiden? Vad har vi för kunskap om det? 

00:04:07 Rebeca Brenes Brenes
För att kunna veta hur den fungerar och om den fungerar som förväntat så har man valt att göra parallellkörningar. Och de här parallellkörningarna betyder i princip att man har kört dem parallellt med det befintliga systemet i nästan två år. Så sedan december 2022. Och tanken är då att man ska kunna mäta olika saker, till exempel hur IT-systemet fungerar, om det fungerar som förväntat. Hur de här systemansvariga delar information med varandra, men sen också så att de ska se vad är det för påverkan på elmarknaden. Bara när man ändrar kapacitetsberäkningen. Och det är också så att de gör de här parallellkörningar så att aktörerna, både de som säljer el men också de som köper el, ska kunna bli bekanta med det här nya systemet så att när vi går live så vet man ungefär vad det handlar om.

00:05:02 Jens Berggren
Okej. Två år, det låter ju som en ganska lång tid, men de här två senaste åren har ju varit ganska dramatiska på elmarknaden. Det har varit minuspriser och jättehöga priser. Räcker två år för att man med någon säkerhet ska kunna säga någonting om framtiden?

00:05:19 Rebeca Brenes Brenes
När vi vill veta hur trenden ser ut behöver vi vanligtvis mycket mer tid. Men kanske för huvuduppgiften att kolla om det fungerar, har de lyckats med. Att alla system är stabila, att systemansvariga vet hur de ska samarbeta med varandra, hur de ska skicka information till varandra. Tanken var också att aktörerna skulle kolla på datan som finns så att de blir bekanta med hur den här Flow-based domänen, matrisen som jag pratade om tidigare, ser ut och vad vi kommer att få för information. 

00:05:27 Jens Berggren
Hur mycket påverkar Flow-based priserna? Finns det andra saker som påverkar?

00:05:58 Rebeca Brenes Brenes
Man kan säga att priserna kommer påverkas främst på grund av fundamentala faktorer. Så till exempel om det är kallt, om det inte är kallt, om det blåser, om det inte blåser, om det är ett blött år eller om det är torrt. Det kommer fortfarande vara grunden till elpriserna. Sen Flow-based mot NTC, det kommer variera. I vissa fall kollar vi på specifika timmar. Det kan vara att de är samma pris, andra timmar blir det högre med Flow-based. Andra timmar blir det lägre med Flow-based. Alltså flow-based delen är i stort sett en liten del av det. Sen om vi pratar specifika procent till exempel, att det ökar 10 % i SE1-SE2, det är bara spekulation just nu. Vi vet inte hur det kommer se ut.

00:06:50 Jens Berggren
Det här är nog jättesvårt, men också jätteviktigt. Vad du säger är att hur Flow-based kommer att fungera, och hur det kommer att påverka priserna, det beror på hur mycket vi producerar och konsumerar. Vilket i sin tur påverkar priserna så att det blir någon slags feedback-loop som gör att vi inte riktigt kan veta.

00:07:08 Rebeca Brenes Brenes
Exakt, det är väldigt svårt att veta och det är någonting som aktörerna har flaggat för väldigt många gånger att man gör analyser och säger att Flow-based ger ökad samhällsnytta, men det är väldigt svårt att veta det här för att med ett annorlunda utfall på överföringskapacitet så hade produktionen, och kanske till och med förbrukningen, sett annorlunda ut. Så alla slutsatser relaterade till priser från Flow-based, det är bara gissningar. Vi kommer inte veta med säkerhet fram tills vi går live.

00:07:39 Jens Berggren
Och då vet vi bara hur det är just då. Då vet vi inte hur det blir under andra konfigurationer av nätet och produktion och konsumtion.

00:07:47 Rebeca Brenes Brenes
Exakt, de funkar inte heller som prisprognoser, så det är bara en indikation på om vi har mer överföringskapacitet från norr till söder, hur hade priserna sett ut då under de förhållandena? Det är ingen prisprognos.

00:08:01 Jens Berggren
Nej just det. Men jag hör vad du säger och jag kommer ändå ställa den här frågan. Om vi nu antar att det blir någonting ungefär som det skulle kunna sett ut under parallellkörningen, hur påverkar det då priserna? Hur har priserna sett ut under parallellkörningen om man jämför med hur det blev på marknaden i det gamla systemet?

00:08:21 Rebeca Brenes Brenes
Om vi ändå vill kolla på det..

00:08:23 Jens Berggren
Med alla disclaimers och brasklappar och allting, ja.

00:08:27 Rebeca Brenes Brenes
Man ser att priserna blir något jämnare i hela systemet och om vi fokuserar på hela Sverige så blir det att priserna ökar något i norra Sverige, mellersta Sverige, Stockholm, Göteborg. Och de blir lite lägre i södra Sverige alltså SE4. Så sammanfattat. SE1, SE2 SE3 kommer upp, SE4 kommer ner.

00:08:50 Jens Berggren
Och det är egentligen bara för att man kan flytta mer energi från där man har lite för mycket till där man har lite för lite, och då jämnar det ut priserna. Men kommer det här då att jämna ut priserna också över tid? Det är en sak att det jämnar ut priserna geografiskt, men kommer det här att späda på eller kommer det att dämpa de här prischockerna? Att det helt plötsligt blir väldigt dyrt någonstans eller väldigt billigt? Hur kan man säga någonting där?

00:09:14 Rebeca Brenes Brenes
Det man kan säga är att med ökad överföringskapacitet så hjälper det att kapa de absolut lägsta priserna och de absolut högsta priserna. Men det finns såklart undantag för det här. Om man kollar specifika timmar så kan det vara att det blir mycket högre pris med Flow-based i enstaka timmar jämfört med NTC, det nuvarande systemet. Men om man kollar på trenden allmänt så ser det ut som att det hjälper att ha mindre volatila priser på DF-marknaderna, alltså dag före.

00:09:48 Jens Berggren
Men hur kommer priserna att påverkas? Det är en sak att de jämnas ut geografiskt mellan norr och söder och kanske också lite i tid, men bara på Day ahead-marknaderna där man sätter spotpriserna. Hur ser det ut på balansmarknaden och intradag? Kommer de också bli jämnare där? Eller flyttar vi osäkerhet från den ena delen av systemet in i en annan del?

00:10:11 Rebeca Brenes Brenes
Sammanfattat, vi får mer överföringskapacitet, och det gör att vi har mer stabila Dagen före-priser. Men en konsekvens från Flow-based är att man får mindre kapacitet till intradags-marknaden. Och om man har mindre kapacitet till intradags-marknaden betyder det att man har svårare att handla i balans och om man har svårare att handla i balans, blir det mer obalanser och då kommer det betyda att vi eventuellt kommer behöva mer lokal aktivering när vi byter till Flow-based. Och då kommer det orsaka att vi kommer få mer volatila priser på både intradags-marknaden och balansmarknaden, så det blir jämnare. Det är bra, men det kommer extra potentiella problem på intradags-marknaden och balansmarknaden.

00:11:08 Jens Berggren
Om jag tolkar det här på mitt lekmannasätt är det så att jämnare priser, tid och geografi, men kanske större behov av att hantera det som allmänt kallas för flex. Det vill säga den här flexibiliteten, när jag använder vad jag kan slå av och på, när jag kan låta bli att använda den typen av delar. Det låter också som det är mycket mer komplicerat? Som att man kommer att behöva mycket mer kunskap för att kunna hantera den här mer dynamiska massan som Flow-based blir. Blir det svårare också?

00:11:38 Rebeca Brenes Brenes
Ja, det blir betydligt svårare att göra prognoser med Flow-based. Framför allt för producenterna för att prognostisera den här matrisen kräver att man har kunskap på elnätet och det är information som systemansvariga inte riktigt delar med oss. Så vi behöver alltså simulera det de gör utan att ha all information som de använder.

00:12:01 Jens Berggren
Det här var jättesvårt men väldigt, väldigt spännande. Vad finns det för beredskap att justera den här modellen om det visar sig att den inte levererar som det var tänkt?

00:12:11 Rebeca Brenes Brenes
Det finns en period som heter Rollback Window. Så när vi går live, kommer det att finnas några veckor där de alltid kan gå tillbaka till det gamla systemet ifall det inte skulle fungera. Sen efter en period när det har varit stabil, då är det här Rollback Window slut och då är vi 100% i Flow-based. Sen finns det fortfarande vissa grejer som kan kan ändra. Framför allt för den här algoritmen som räknar intradags-kapaciteten. Jag tror inte att vi har sett den sista versionen av Flow-based ännu.

00:12:45 Jens Berggren
Då håller vi tummarna och hoppas att det här håller för den 29 oktober, då kör vi! Tack så hemskt mycket för att du kom, Rebeca. Flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod är en rejäl förändring av energimarknaden, där vi inte vet exakt hur den kommer att påverka priser och annat på marknaden. I nästa avsnitt tar vi upp 15 minuters reformen där vi har bra koll på hur, men vi vet inte exakt när det händer. Missa inte det! Tack för att du har lyssnat och vi hörs snart igen.