Gruvindustrin har en lång historia av tunga, energislukande maskiner och fordon. Men elektrifieringen sker snabbt även där.
Erik Svedlund som är marknadschef och affärsutvecklare för batterielektrifieringen på svenska Epiroc, en av världens största leverantörer av maskiner för gruvdrift, berättar mer.
– När man jobbar under jorden måste man leva med alla utsläpp på plats. Därför handlar elektrifieringen inte bara om klimatförändringarna, utan om att förbättra hälsa och säkerhet. Ventilation kostar mycket pengar, både att bygga och att driva, säger han.
De första eldrivna gruvmaskinerna kom redan på 1980-talet, men batteritekniken har inte varit mogen förrän de senaste åren. Dessutom krävs förstås en mognad hos dem som ska använda sig av tekniken.
– Industrin sitter fast i kunskapen om dieseldrivna maskiner, som använts i 100 år. Det tar tid att få social acceptans och utbilda operatörer och servicepersonal.
Epiroc har som målsättning att hela deras utbud av maskiner ska finnas i elektrifierad version till 2025, samtidigt som de kommer att fortsätta erbjuda dieseldrivna maskiner. Erik Svedlund förklarar att priset har gått ned, så om en eldriven maskin tidigare kostade tre gånger så mycket som en dieseldriven motsvarighet är den nu dubbelt så dyr.
Flera delar i affärsmodellen
För att göra det lättare för kunderna att budgetera för eldrivna maskiner som är dyrare i inköp, men billigare i drift, har Epiroc brutit ut batterierna ur affären. De erbjuds i stället as-a-service och kan på så sätt ingå i driftbudgeten. Och i stället för specifika laddare till varje maskin används nu en standard, så att kunder har möjlighet att köpa sina laddare också från andra leverantörer.
– Det har varit en stor dörröppnare att separera maskin, batteri och laddare i affären, konstaterar Erik Svedlund.
Eftersom gruvmaskinerna ska vara igång dygnet runt använder man sig ofta av utbytbara batterier. Då behöver inte maskinen stå passiv och ladda i flera timmar, utan det går att byta det uttömda batteriet mot ett nytt från laddaren på fem minuter.
Man skulle kunna tro att det främst är företag som har ett starkt hållbarhetsfokus och verkar i länder med stränga utsläppskrav som är intresserade av tekniken. Men eftersom säkerhets- och hälsoaspekter, som ventilationslösningar, är så viktiga element för gruvnäringen finns ett utbrett intresse över hela världen. I synnerhet från företag som har djupt liggande gruvor. Erik Svedlund ger ett exempel från Kanada, där ett gruvföretag hittade en guldmalmkropp på 1 700 meters djup.
– Om man skulle använda dieselmaskiner där skulle det krävas ett 1 700 meter djupt ventilationsschakt, som skulle kosta 300 miljoner dollar att anlägga. Det ger starka incitament att i stället satsa på nollemissionsmaskiner.
Nyckelroll i omställningen
Elektrifieringen av gruvindustrin är också viktig eftersom det är i gruvindustrin som utvinningen av metaller till batterier sker. När hela industrin och transportsektorn behöver elektrifieras måste batteritillverkningen vara hållbar.
– Batteriprojekt är särskilt viktiga för europeisk konkurrenskraft. När vi lämnar fossilberoendet från de traditionella oljeproducerande länderna bör vi inte skapa nya beroenden av batterier från exempelvis Asien. För att Europa ska bli självförsörjande på hållbart producerade batterier behövs tuffa etiska och miljökrav på produktionen av råmaterialet, säger Erik Svedlund.
Läs gärna även om Vattenfalls test av bussar i LKABs gruva.
Foto: Epiroc
