Nya ”viktningsfaktorer” ska göra Boverkets energikrav rättvisare och effektivare – men blir det på bekostnad av begripligheten? Ola Larsson, WSP, berättar om pågående ändringar i Boverkets byggregler, BBR. 
Att sätta sig in i tekniska detaljer i Boverkets byggregler, BBR, kan förstås kräva en ansträngning. Men eftersom husen som byggs kan stå kvar i hundra år blir detaljerna viktiga. Om kraven blir dyra att uppfylla kan det leda till färre byggen – inget önskvärt scenario i dagens bostadsbrist. Och vilka energikrav ska ställas på fastigheterna i dag, inför en framtid som vi vet långt ifrån allt om?
Med ursprung i ett EU-direktiv kallat Energy performance of buildings directive (EPBD) håller nu nästa upplaga av Boverkets byggregler på att få sin slutliga utformning. Reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2020 och är nu klara sånär som på att EU ska godkänna dem. De går att läsa på Boverkets webbplats.
– Den här gången ändrar man synsättet helt när det gäller reglerna för fastigheters energiprestanda, säger Ola Larsson (på bild till höger), hållbarhets- och energikonsult på WSP i Sverige.
Fler nyanser
|
Så här blir de nya byggreglerna Den kommande upplagan av Boverkets byggregler har varit på remiss och ska träda i kraft i juli 2020. Begreppet ”primärenergifaktorer” som varit centralt hittills får ge plats åt nya ”viktningsfaktorer”. De spelar en viktig roll för beräkningen av fastighetens tillåtna energiprestanda. Förenklat kan man illustrera tankegången bakom reglerna ungefär såhär. Med exempelvis värmepumpar kommer bara en del av värmeenergin från köpt el – en större mängd utvinns sedan ur berget. Men energiprestanda har beräknats baserat på den köpta energin och vid den senaste större justeringen adderades primärenergifaktorerna. En omräkningsfaktor just för elen har använts tidigare, men med de föreslagna nya viktningsfaktorerna kommer flera nya siffror i spel: Viktningsfaktorn föreslås bli 1,8 för el, olja och gas, 0,7 för fjärrvärme samt 0,6 för fjärrkyla och biobränsle. Sedan tidigare ingår i beräkningen också en geografisk justeringsfaktor, från en särskild karta, när det så kallade primärenergitalet ska bestämmas för en fastighet på en viss ort. Liksom tidigare ska primärenergitalet formuleras i termer av kilowattimmar per kvadratmeter uppvärmd yta och år. |
En stor ändring görs i sättet att beräkna det så kallade primärenergitalet för varje fastighet – det avgörande måttet när gränsen sätts för energiförbrukningen – se faktatexten här intill.
– Tanken är att det inte ska vara lättare eller svårare att klara kraven beroende på sättet man värmer upp dem på, avsikten från Boverket är att det ska vara teknikneutralt, säger Ola Larsson.
– Men det kommer att kräva en kunskapshöjning, och jag tycker att det är viktigt att man lätt ska kunna kommunicera sin nivå och sin energianvändning.
Effekterna för dem som bygger är inte helt lätta att förutse. Just nu verkar det som om många flerfamiljshus skulle få det lättare att klara kraven. Nybyggda lokaler och småhus kan få det svårare beroende på deras utformning. Men de nya byggreglerna kan också slå också olika i förhållande till olika miljöcertifieringsstandarder för fastigheter – mer om det längre ner.
Ola Larsson ser en nackdel i att den framräknade siffran kan hamna svårbegripligt långt ifrån den verkliga energiåtgången.
– En fastighetsägare kanske ser en specifik energianvändning på 65 verkligen använda kilowattimmar – men så kan det komma att stå en helt annan siffra som primärenergital i energideklarationen.
Läs mer om elkonsumtion inom fastigheter här.
Miljöcertifieringar berörs olika
Som nämnts så kan de nya byggreglerna också slå olika mot de byggcertifieringar som används på marknaden.
Huruvida de nya reglerna skärper eller mildrar byggkraven beror på omständigheter från fall till fall, men i ett exempel med ett flerfamiljshus i Stockholm visar Ola Larsson att det faktiskt kan komma att tillåts högre energiförbrukning än i dag.
Certifieringen Miljöbyggnad är direkt kopplad till Boverkets byggregler och därmed kommer nivån för energiindikatorn att påverkas direkt vid förändringar av nivåerna. Certifieringen Svanen kommer inte att ändra sina föreskrifter förrän 2022 och om det blir justeringar i BBR-kraven kommer Svanen att anpassa sina kravnivåer så att energikraven är likvärdiga med dagens nivåer. Den svenska upplagan av den internationella standarden Breeam är särskilt knuten till en specifik upplaga, BBR 25, och påverkas inte direkt av uppdateringen.
