Klimatsmart energi spelar en avgörande roll i övergången till en fossilfri värld. Men energilandskapet har blivit allt mer komplext och för att möta behoven – och ta tillvara på möjligheterna – krävs både innovativa lösningar och ett utökat partnerskap, förklarar Vattenfalls klimatcoach.
Den största delen av koldioxidutsläppen i världen kommer från uppvärmning och elproduktion. Samtidigt ökar behovet av el i snabb takt när allt mer i vårt samhälle – bilar, transporter och ny teknik – drivs av el. Att öka andelen fossilfri el spelar därför en avgörande roll för att lösa klimatkrisen. Men räcker det att bygga ut våra vind- och solkraftverk och öka produktionen av solpaneler? Nej. Enligt Lars Ejeklint, klimatcoach på Vattenfall, behövs ett mer holistiskt perspektiv på energifrågan.
Det blir allt mer uppenbart att vi kan åstadkomma mer på klimatområdet om vi gör det tillsammans
– Det handlar om att helheten är större än summan av delarna. Det gäller att tänka nytt. Om man går tillbaka några år i tiden var det betydligt enklare. Då hade varje fastighet en egen värmepanna. Sedan kom fjärrvärmen och med den ett mer holistiskt perspektiv på värme. I dag förändras energilandskapet snabbt och det blir allt mer uppenbart att vi kan åstadkomma mer på klimatområdet om vi gör det tillsammans. På energiområdet kan vi till exempel se en utveckling där kunder både köper och producerar el själv, de blir prosumenter, och bidrar till systemet genom att till exempel sälja sin överskottsel eller sin spillvärme till fjärrvärmenätet så att andra får nytta av den, säger han.
Klimatcoach Lars Ejeklint. Foto: Peter Knutson.
Utbyggnad av laddinfrastrukturen för elfordon, etableringen av serverhallar och ökad elanvändning inom industrin, när industrin ställer om till fossilfritt, ställer ökade krav på leveranssäkerhet och nätkapacitet. Även vindkraften byggs nu ut i hela landet och ställer nya krav på elnäten. Men det räcker inte att bara bygga ut elnäten och öka elproduktionen. För att möta behoven i det nya energilandskapet på ett klimatsmart och effektivt sätt krävs både innovativa lösningar och ett utökat partnerskap, enligt Lars Ejeklint.
– Vi ser exempelvis datahallar som har blivit flexumenter, det vill säga både kunder och en del av lösningen, genom att teckna avtal om att stänga ner en del av sina datorer under max 15 minuter, mot ersättning, om det skulle uppstå tillfällig kapacitetsbrist i elnätet. Det är ett sätt att snabbt och kostnadseffektivt lösa problemet i ett vinn-vinn-förhållande, säger han.
Möjligheterna för företag att agera flexumenter genom flexibel elanvändning och samtidigt tjäna pengar förverkligas genom frekvensregleringstjänsten med förkortningen FCR (Frequency Containment Reserve). Läs om hur det fungerar.
Involvera fler aktörer
– Vi behöver involvera kunder, leverantörer och samhälle för att lösa klimatutmaningarna, även på elområdet. Och det är många som är flexibla och vill hjälpa till och hitta nya lösningar, säger Lars Ejeklint.
Även när det kommer till stadsplanering blir det allt viktigare att se till helheten och redan i ett mycket tidigt skede involvera olika intressenter.
– Det kan handla om allt från hur man på bästa sätt kan återanvända överskottsvärme till hur man fördelar och samverkar för att på bästa sätt nyttja nätkapaciteten. Det gäller att tänka på hela stadens eller stadsdelens behov, inte bara den enskilda fastigheten, som man traditionellt har gjort. På så sätt minskar man både på klimatbelastningen och optimerar energianvändningen, säger Lars Ejeklint.
Räkna på hela processen
Miljömärkningar är en annan knäckfråga där vi behöver ha mer av ett helhetsperspektiv vad gäller klimatpåverkan och se till hela kedjan, från vagga till grav. Ett exempel är fastigheter. Klimatpåverkan vid byggnation motsvarar 50 års användning av fastigheten.
– Isoleringen i byggnaden är kanske jättebra men kräver mycket energi vid tillverkningen, vilket inte framgår när man värderar byggnadens energieffektivitet. Här finns en stor förbättringspotential, till exempel minskar man klimatpåverkan drastiskt om man återanvänder begagnat byggmaterial, säger Lars Ejeklint.
Läs mer om hur du kan arbeta med hållbarhet och socialt engagemang kring energi i din verksamhet.
Komplicerat att räkna på elbilar
Elbilar är ett annat exempel där det kan vara svårt för kunden att avgöra bilens totala miljöpåverkan. Hur stor klimatnyttan blir i slutänden handlar mycket om hur bilen och bilbatteriet är tillverkat.
– En elbil med ett batteri som är tillverkat här i Sverige får en betydligt lägre klimatpåverkan eftersom Sveriges elproduktion är fossilfri till skillnad mot i många andra länder, förklarar Lars Ejeklint.
Det kan låta svårt att navigera i detta nya landskap men Lars Ejeklint vill hellre fokusera på fördelarna och möjligheterna.
– Energilandskapet är ett komplicerat pussel i dag, men vi har helt nya möjligheter att lösa flera av våra stora klimatutmaningar. Vi kommer att lyckas skapa förutsättningar för ett fossilfritt liv inom en generation om vi tänker holistiskt och gör det tillsammans.
Klimatcoachen Lars Ejeklint är medförfattare av den årliga trendspaningen som publiceras på Energy Plaza. Ladda ner spaningen och läs om de fem trender som påverkar energilandskapet just nu.
