Tysk politik blev ledstjärna i energiomställningen

Det tyska energiomställningsprogrammet omfattar en uppsjö av initiativ för att minska utsläppen, ställa om till el från förnybara källor och elektrifiera transport och värme.

Tyskland har som mål att reducera växthusgasutsläppen med 40 procent till i år, och nå klimatneutralitet om tre decennier. Längs vägen finns delmål och milstolpar inom såväl utsläpp som energiåtgång och effektivisering.

I verkligheten ser landet ut att missa det målet, men 2018 hade man trots allt minskat sina utsläpp med 31 procent jämfört med basåret 1990 – en imponerande siffra i sin egen rätt.

El från förnybara källor

Ändå är det fortfarande kolkraft som dominerar landets energiproduktion, vilket står i stor kontrast till hur Sverige närmat sig omställningen till förnybar energi. Sverige har börjat med att avveckla kolkraften, medan det i Tyskland i första hand är kärnkraft som har ersatts av förnybara källor.

Vindkraften har redan passerat både kärnkraft och naturgas, och är numera den näst största energikällan i Tyskland, enligt IEA:s rapport. Målet var att drygt en tredjedel av landets el skulle komma från förnybara källor till 2020 — ett mål som redan har nåtts. Nu har man tidigarelagt omställningsmålen: från att sikta på 65 procent förnybar el till 2040 har man nu den siffran i åtanke för 2030.

Många av framstegen möjliggörs av beskattning av fossila källor, reglering av energimarknaden samt en expansion av infrastrukturen för de förnybara källorna – grepp som även Sverige använder för att angripa omställningen till ett förnybar energi. Men däri ligger också framtidens utmaningar, skriver IEA.

Tyskland har, likt Sverige, ett åldrande elnät. Landets elnät tillåter inte överföring av förnybar el från de vindkraftstäta norra regionerna till södra Tyskland, och kräver således upprustning. Just nu tvingas man begränsa produktionen i norr, och återuppta fossil elproduktion i söder – en obalans som kostar medborgarna stora summor varje år.

Transportsektorn måste ikapp

Stora framsteg i energisektorn ska kompletteras med en hållbar utveckling inom transport och uppvärmningssektorerna. Transportsektorn väger tungt i Tysklands balansräkning av växthusgasutsläppen, och en stor andel dieselfordon har bidragit till en hög nivå av luftföroreningar, skriver IEA.

Elektrifiering av fordonsflottan är ett självklart steg. Tyskland har infört en utsläppsskatt för transportsektorn, vilket ska bidra till högre priser på drivmedel och elda på utvecklingen inom energieffektiviseringen. Sverige har ett system som liknar Tysklands, med beskattning av bland annat fossila bränslen och koldioxidutsläpp för att bekosta gröna investeringar. Kollektivtrafik och laddinfrastruktur för elbilar är två områden som både Tyskland och Sverige satsar stort på.

Även digitalisering spelar en roll i att minska utsläppen från transportsektorn: när allt fler möten kan hållas på telefon eller videolänk minskar antalet resor, och därmed också utsläppen.

Uppvärmningen är utmaningen

Uppvärmningssektorn, som står för 40 procent av landets totala utsläpp, är fortsatt en utmaning i Tysklands energiomställning. Sektorn är beroende av fossila bränslen. Till exempel värms 25 procent av landets bostäder med olja.

Ett första steg i omställningen är energieffektivisering, inte bara i nybyggda fastigheter utan även genom renovering. Uppvärmning med förnybar el är sannolikt nästa drag – speciellt som landet dras med ovan nämnda överskott.

I dagsläget sätter relativt höga elpriser stopp för den utvecklingen. Förhoppningen är att skattelättnader för fastigheter som energieffektiviserar, tillsammans med en koldioxidskatt, ska driva på omställningen från olja till el.

Det är tydligt att landets aggressiva omställningsplan redan burit frukt. Med uppvärmningssektorn med på tåget är det mycket som talar för att Tyskland ska nå sitt mål om att bli ett klimatneutralt land.