VF_clock_rgb 2021-02-26 Lästid: 8 min
EnergiteknikFörnybar energiklimatsmart

Så ska svensk sjöfart bli fossilfri

Ladda ner som PDF

Svensk inrikessjöfart ska vara klimatneutral år 2045. Sjövägen dit går bland annat via hybridlösningar och effektivare användning av fartygen, enligt Sjöfartsverket.

Sjöfart är det transportslag som väntas öka mest i Sverige de närmaste tjugo åren. Samtidigt ska klimatpåverkan från inrikes transporter, exklusive flyg, minska med 70 procent till år 2030, och vara nere på noll år 2045. Det innebär en stor utmaning, som för Sjöfartsverkets del kräver flera olika typer av åtgärder, konstaterar Björn Andreasson, projektledare vid Sjöfartsverket och en av författarna till rapporten Fossilfri flotta.

– Utvecklingen går jättesnabbt. Men som det är nu har vi inte den perfekta teknik som skulle kunna ge noll klimatpåverkan. Då är en kombination av åtgärder nyckeln för att minska utsläppen.

Biodiesel tredubblar kostnaden

En möjlig lösning redan i dag vore att byta ut fossilt bränsle till biodiesel, men det skulle innebära att driftskostnaderna i ett slag tredubblades. Tillgången till biodiesel är också begränsad. I stället föreslår Sjöfartsverket flera lösningar, inklusive att vissa fartyg elektrifieras och i framtiden drivs med bränsleceller. Dessutom tror myndigheterna att fartygen måste användas mer effektivt för att minska energibehovet och för att uppfylla miljömålen.

Minskar vi det totala effekt- och energibehovet är mycket vunnet, oavsett energislag

– Vi måste börja köra båt på ett annat sätt. Minskar vi det totala effekt- och energibehovet är mycket vunnet, oavsett energislag. Där finns det många saker som vi redan jobbar med. Eco driving och ett nytt förarstödsystem, med mera.

– Vi jobbar också med många åtgärder kopplat till digitalisering. Kan vi exempelvis använda drönare för att rekognosera isläget behöver vi inte gå ut med isbrytare för att göra det, säger Björn Andreasson.

Hastighet har stor betydelse

Om effekt- och energibehovet minskar så möjliggör det också mer elektrifiering. Minskad hastighet är därför en viktig faktor även här. För fartyg ökar effektbehovet dramatiskt med stigande hastighet, på ett helt annat sätt än för bilar. I dagsläget har diesel överlägsen räckvidd per vikt/volymenhet.

Den stora drivkraften bakom elektrifiering av sjöfarten är minskade utsläpp. Men det finns också stora vinster att göra ifråga om arbetsmiljön ombord, konstaterar Björn Andreasson.

– Batterier är rena. De bullrar inte och luktar inte men kräver andra typer av säkerhetsarrangemang för att vara säkra även om exempelvis brand skulle uppstå.

En tiondel elektrifierad

Utsläppsmålen på en minskning med 70 procent till 2030 och noll till 2045 gäller det som klassas som inrikes transporter. Även för internationell trafik finns klimatmål, men de är mindre stränga. De nordiska länderna ligger överlag långt fram, och utvecklingen drivs på av de nationella målen, konstaterar Björn Andreasson.

– Lämplig teknik skiljer sig mellan olika fartygsstorlekar. Ser man till utvecklingen av motorer och drivlinor för mindre fartyg blir det nationell trafik som får gå före i Sverige.SJOF2_800

Sju av Trafikverkets linfärjor, bland annat i Vaxholm och i Gullmarsfjorden, är elektrifierade.
Bild: Trafikverket

Inom Trafikverket Färjerederiet har man i dagsläget elektrifierat en tiondel av flottan. Sju linfärjor, som samtliga trafikerar kortare sträckor, har elektrifierats. Även den större frigående färjan Tellus som trafikerar Gullmarsleden är byggd för eldrift. I dagsläget finns emellertid ingen infrastruktur för att ladda den i land. I stället drivs Tellus av diesel, som laddar upp batterierna.

Vi vill naturligtvis att den ska kunna drivas helt och hållet på el

– Det innebär att det går en motor i stället för fyra, så det är mindre slitage och mindre utsläpp. Men vi vill naturligtvis att den ska kunna drivas helt och hållet på el, säger Trafikverket Färjerederiets rederichef Erik Froste.

Lärdomarna från Tellus-projektet i form av oförutsedda stötestenar som vem som ska bekosta och vem som ska ansvara för nödvändig kringstruktur i form av laddstationer, transformatorstationer och kabeldragningar har varit många. De är nu användbara när Färjerederiet upphandlar ytterligare fyra frigående färjor för eldrift. Överlag är det en intensiv lärandeprocess att arbeta med elektrifiering, säger Erik Froste.

– Vi är med i utvecklingen av det vi tror är framtiden. Det är jättekul, och jättebesvärligt, eftersom det vi vill ha inte finns att köpa än. För tre år sedan trodde vi att det skulle vara möjligt att ha rena elfärjor. Men vi har insett att det inte är värt det. Vi behöver kunna garantera driftsäkerheten vid exempelvis strömavbrott med back up-motorer.

Längre livslängd än vägfordon

Av de totalt 70 färjor som ingår i flottan räknar Färjerederiet med att köpa 20–25 nya och att konvertera de övriga till elektrisk drift.

– Det är inte som bussar man byter ut vart sjunde år. Snittåldern på en färja våra färjor är 36 år. Inom kort ska vi starta ett konverteringsprojekt av två eller tre äldre systerfärjor till Tellus, som omfattar bland annat batteri, direktverkande, automatförtöjning, el och uppladdning i land.

När vi konverterar till modern elteknik får vi digitalisering och säkerhetshöjande åtgärder på köpet

En stor bonus, säger Erik Froste, är att elektrifiering av flottan också medför annan modernisering.

– När vi konverterar från gammal teknik till modern elteknik får vi digitalisering och säkerhetshöjande åtgärder nästan på köpet. Sjöfarten har varit en gammaldags bransch. Vi har inte legat längst fram när det gäller att driva förändring och miljöåtgärder. Men det har börjat ändras nu.

Snabbladdande färja i trafik

Elfärjan E/S Movitz går sedan några år i pendelbåtstrafik mellan centrala Stockholm och grannkommunen Solna – en sträcka på fem sjömil, cirka 10 km. Färjan har ny batteriteknik och tack vare hög effekt vid laddning, 500–600 kWatt, kan batterierna laddas fulla på cirka 10 minuter. Vattenfall äger och förvaltar anläggningen, som inkluderar laddstationen, batterisystemet och drivlinan. Systemet med att Vattenfall tillhandalöser en helhetslösning heter Power as a Service. Klicka här för att läsa mer om elfärjan E/S Movitz.

Vill du läsa mer om vad vi på Vattenfall kan erbjuda inom elektrifierade marina transporter?

Fakta om fossilfri statlig sjöfart:

Sjöfartsverket fick i april 2020 regeringens uppdrag att analysera hur myndighetens fartygsflotta kan ställas om till fossilfrihet. I rapporten, där det konstateras att år 2020 var det med högst uppmätta medeltemperatur på jorden, presenteras både Trafikverkets och Sjöfartsverkets analys och planerade åtgärder.
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet får uppnås genom kompletterande åtgärder som exempelvis avskiljning och lagring av koldioxid.

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.