Så kan en byggnad bli CO2-neutral med sol-el

Över en femtedel av svenska utsläpp av växthusgaser kommer från bygg- och fastighetsbranschen. En certifiering för klimatsmarta byggnader som bidrar till mer klimatsmarta byggnader kan alltså göra stor skillnad.

Byggnaderna som får Noll CO2-märkning måste betala sin utsläppsskuld på olika sätt

För två år sedan presenterade Sweden Green Building Council, SGBC, en certifiering med tydliga krav på byggnader när de byggs och under tiden som de används. Certifieringen tittar på byggnadens livscykel, det vill säga helheten med byggnationen och hur byggnaden sedan används. SGBC gör en kontroll tre år efter att byggnaden tagits i drift och sedan löpande vart femte år, för att se på exempelvis energianvändning.

Även om man minimerar koldioxidutsläppen under byggprocessen är det ju omöjligt att få ner dem till noll. Byggnaderna som får Noll CO2-märkning måste därför betala sin utsläppsskuld på olika sätt inom fem år. Det kan göras på tre sätt: producera förnybar el (mer än byggnadens eget behov), energieffektivisera i byggbolagets övriga bestånd och klassisk klimatkompensering som klarar Noll CO2:s kriterier för miljömässig och social integritet.

Första certifieringen 2020

Den första färdiga certifierade byggnaden som togs i drift var Lidls butik i Visby, sommaren 2020. Den är byggd i trä och optimerad för att förbruka så lite energi som möjligt. Taket är täckt av 780 kvadratmeter solceller och nästan 300 kvadratmeter grönytor.

När man kan börja benchmarka kommer företagen bli mer tävlingsinriktade – man vill såklart vara bättre än konkurrenterna

Vid sidan av Lidlbutiken inleddes ytterligare fem pilotprojekt när certifieringen lanserades, bland annat ett äldreboende i Tyresö och en kontorsbyggnad i Malmö: Hyllie Terrass. Efter det har också ett pilotprojekt för småhus initierats. Stefan Andersson, Skanskas projektledare vid Hyllie Terrass, sa hösten 2020:

– Med certifieringen Noll CO2 får man ett sätt att se och beräkna klimatpåverkan som branschen kan samlas omkring. Det är viktigt att hitta en samsyn i hur man räknar på koldioxid i byggnader. Inte bara koldioxidbesparingar i procent, utan utsläpp i absoluta tal. När man kan börja benchmarka kommer företagen bli mer tävlingsinriktade – man vill såklart vara bättre än konkurrenterna.

Stor påverkan från material

Och certifieringen kommer inte bara påverka byggföretagen, utan i kanske ännu högre grad deras leverantörer av material, eftersom så stor del av klimatpåverkan ligger där. Stommar och stål- och aluminiumdetaljer har störst påverkan. I bygget av Hyllie Terrass har man begränsat koldioxidutsläppen genom att välja så kallad grön betong, återvunnen armering och återvunnet material i glaspartierna. Dessutom är mycket material lokalproducerat för att minska utsläpp från transporter.

Att planera en byggnation med Noll CO2 -certifiering kan göra att byggbolaget får lättare att hitta finansiering

Att planera en byggnation med Noll CO2 -certifiering kan göra att byggbolaget får lättare att hitta finansiering, eftersom projektet då uppfyller EU:s villkor för hållbara investeringar. I takt med att fler och fler företag och offentliga verksamheter skärper hållbarhetskrav i policyer och upphandlingar blir koldioxidneutrala byggnader mycket attraktiva för hyresgäster.