VF_clock_rgb 2020-02-03 Lästid: 5 min
EnergiteknikFjärrvärme

Framtidens fjärrvärme styrs med artificiell intelligens

Byggnader som kan förutse sitt värmebehov, digitala servicetekniker och nätvisualisering i realtid. Det är bara några exempel på framtidens fjärrvärme som just nu testas i Gustavsberg.

Gustavsberg söder om Stockholm är ett av Sveriges snabbast växande områden. Cirka 90 procent av hushållen här värms upp med fjärrvärme från Vattenfall. Här pågår också, sedan två år tillbaka, unika tester för att ta fram morgondagens fjärrvärme genom att digitalisera steg i uppvärmningsprocessen. Bland annat används artificiell intelligens och olika visualiseringsverktyg. Testerna drivs av Vattenfall Värme (BA Heat) med stöd av Vattenfalls Forsknings- och Utvecklingsenhet (R&D) och i samarbete med Värmdö Bostäder.

Sebastian Oebius har arbetat med projektet sedan starten. Han berättar att det inte var självklart att placera den digitala ”testbädden” i just Gustavsberg. Eller ens i Sverige.

– Den hade lika gärna kunnat förläggas till Holland eller Tyskland. Men i och med att vi i Gustavsberg har ett relativt litet fjärrvärmenät och bra relationer med kunderna, så ansågs det ha goda förutsättningar.gustavsberg

Maximal energieffektivitet och bekvämlighet

Syftet med det omfattande digitaliseringsinitiativet i Gustavsberg är att mejsla ut framtidens fjärrvärme som är maximalt energieffektiv och som även bjuder på optimal bekvämlighet och enkelhet för kunderna. Just nu pågår fem olika projekt parallellt, och insamlad statistik från dem ska ligga till grund för produktutvecklingen framåt.

Att just energieffektivisera byggnader är mycket efterfrågat, både ur miljösynpunkt och av kunder som vill ha en ökad komfort och minskade kostnader, berättar Sebastian Oebius.

– Jag kommer från säljsidan och de senaste fem åren har jag fått höra samma fråga i varje kundmöte: ”Hur ska vi göra för att energieffektivisera?”. Det har varit frustrerande att inte kunna ge ett bra svar, gällande något som driver ganska mycket kostnad. Så det har vi fokuserat på.

En lösning, som beräknas att spara in hela 10 procent på årsförbrukningen, är att med AI ”lära” byggnader att förutse värmebehovet vid olika utomhustemperaturer samt vind- och solförhållanden. En byggnad påverkas av den exakta platsen den står på, om solen steker eller om det blåser isande vindar mot husväggen. Utplacerade sensorer kan fånga upp exakt temperatur och på så sätt förutspå värmeförbrukningen kommande dagar.

Stabilt värmesystem via fjärrstyrning

Ett annat projekt ska lösa problemet med att den totala värmeförbrukningen påverkas i ett flerfamiljehus när boende justerar inomhustemperaturen individuellt. Något som ger ett svajigt värmesystem som ligger på onödigt hög förbrukning för att klara av alla olika behov. Genom att byta ut radiatorknappen på varje element i en lägenhet till en digital version – kan man istället centralt styra den boendes önskade temperatur. Då påverkas bara värmen i den enskilda lägenheten, vilket ger bättre energieffektivitet, stabilare system och ökad komfort.

Sebastian Oebius kallar ett annat av projekten för ”den digitala serviceteknikern”. Det är sensorer som monterats på undercentralen i ett flerfamiljehus som gör det möjligt att upptäcka fel innan man känner av någon temperaturskillnad i lägenheterna. Vilket i sin tur gör att Vattenfall Värme kan agera blixtsnabbt för att avhjälpa felet eller vara förberedda med rätt bild av läget om en kund ringer in.

På export till Berlin, Amsterdam och Uppsala

– Vi testar också nätvisualisering för att se vad som händer inne i fjärrvärmerören. Det vi vet i dag är att när det är kallt ute skickar vi in 95 gradigt vatten och det kommer tillbaka 45-gradigt vatten. Men vilken väg tar vattnet? Var finns flaskhalsar? Här finns möjligheter till effektivisering.

Lösningarna tas fram i Gustavsberg ska alla vara applicerbara på större nät runt om i Europa, som Uppsala, Amsterdam och Berlin.

– Just i Gustavsberg har vi redan en helt Co2-fri produktion. Men när man förflyttar de här produkterna till större Europeiska nät, så kommer det göra skillnad. Optimerar man ett flerfamiljehus på elementnivå kan man spara ungefär 10 procent. Och har man då en fossil källa i botten är det ju 10 procent mindre utsläpp.

I sommar ska all data från digitaliseringsinitiativet vara insamlat för analys. Sebastian Oebius ser redan nu en direkt fortsättning på digitaliseringsresan för fjärrvärme. Från att nu fokusera på att optimera kundernas del av systemet, till att optimera produktionssidan.

– Vi har ett fantastiskt bra samarbete mellan Värme och Vattenfalls Forsknings- och Utvecklingsenhet (R&D). Så på sikt är målsättningen att kunna digitalisera och energioptimera våra egna produktionsanläggningar. Att optimera hela systemet, säger han.