Ordlista inom värme, energi och el

Övergångspunkten mellan fastighetens elsystem och elnätet.

Här sitter huvudsäkringen.

Solcellers riktning i förhållande till väderstrecken. Kalibreras ofta med 0 gader för söder och 90 grader för väster etc.

Från användning i elektronisk utrustning kommer laddbara batterier nu allt oftare i bruk i fordon och andra krafttillämpningar. Det beror inte minst på att litiumjonbatterier, samma teknik som i våra mobiler, blir billigare och bättre.

Tanken att bilägare kan sälja tillbaka el till nätet, vid efterfrågespikar när priset är relativt högt, gör bilarna och batterierna till centrala komponenter i framtidens ellösningar.

De ger också nya möjligheter att ta tillvara el från allt billigare solceller och vindkraft, där produktionen kommer och går.

Med värmepumpar kan värmeenergi ur berggrunden tas tillvara för uppvärmning av till exempel tappvatten och radiatorer eller luft i fastigheter. Lösningen har blivit allt vanligare senaste årtiondena.

I energitillämpningar där det hittills har eldats olja, kol och andra fossila bränslen växer nu inslagen av trä och andra biologiska ämnen. Det gäller hela energilandskapet, från fordonsdrift till el- och fjärrvärmeproduktion.

Utrustning som omvandlar vätgas, i reaktion med syre från luften, till elektrisk ström och vatten.

Lösningen kan till exempel, som alternativ till batterier, driva elfordon. Marknaden är under snabb utveckling, samtidigt som utmaningar kvarstår.

Vad är mest ekonomiskt, ett energisystem med liten investering eller ett med låg löpande driftkostnad? Och vad landar den totala driftkostnaden på om personal och förbrukning av energi eller förbrukningsvaror räknas in?

Begreppet låter enkelt, men att få uppskattningarna rättvisande är helt avgörande – och ofta svårt – när man räknar på en tilltänkt investering i sitt energisystem.

El som framställs och förbrukas inom samma fastighet.

Utrustning som framställer vätgas under tillförsel av el. Se Bränslecell.

Billig drift per kilometer jämfört med bränsledrivna fordon bäddar för den snabba tillväxten i antalet laddbara bilar.

I Sverige passerade antalet 80 000-strecket under våren 2019, uppger sajten Elbilsstatistik.

Tillämpningen förflyttar sig från mindre bilar mot större, och även eldrivna lastbilar börjar komma så smått – särskilt där de drar nytta av att vara tysta (som vid nattleveranser) och utsläppsfria (som i inomhusmiljöer).

Enheter för energimängd och effekt kan vara kluriga att få grepp om av flera skäl.

Det stora spannet mellan stora och små mängder gör att man kan se olika enheter användas för samma sak, som att energi uttrycks vetenskapligt i joule men vardagligt i wattimmar.

Och när man har två siffror att jämföra, exempelvis för effekten från två solpaneler, måste man vara noga med att förutsättningarna är desamma.

Genomsnitt eller maxvärden? El eller värme? Mäts energin som går åt eller energin som kommer till nytta? Till vardags utgår man ofta från energieffekt, mätt i watt, och den energimängd som 1000 watt innebär under en timme: en kilowattimme (kWh).

Prefixen blir viktiga: kilo (k) för tusen, mega (M) för en miljon och giga (G) för en miljard. 

Energin, inte minst för uppvärmning, står för en stor del av driftkostnaden i vilket svenskt hus som helst. Följaktligen bedrivs också enormt mycket verksamhet kring att hantera energin effektivare.

Inte minst har det i årtusenden handlat om isolering, effektiv ventilation och andra sätt att minska förbrukningen av värme.

Men med framväxten av vind- och solel riktar allt bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare blicken också mot sina möjligheter att bidra till produktionen.

Mekanisk frånluft är vanlig i flerfamiljshus, inte minst i de stora bestånden från andra halvan av 1900-talet.

I stället för att luften blåses ut med all sin värme kan värmen tas tillvara av en värmepump som återför den vid högre temperatur till radiatorer eller tappvatten.

En i dag vanlig metod att luftförsörja hus, från ett centralt tilluftssystem (T) vid sidan av frånluftssystemet (F). X:et representerar att värmen från den utgående luften överförs till den ingående.

Husets skal byggs lufttätt, och på så vis sparas stora mängder energi jämfört med traditionell luftförsörjning såsom mekanisk frånluft och den tidigare vanliga lösningen med självdrag.

Vid införande av ny utrustning är det lätt att underskatta hur mycket man måste tänka på kring installationen.

Finns den en plan B om något skulle saknas, eller inte kan slutföras?

Om det behöver ske driftstopp, finns det boende som kan beröras, och behöver meddelas i god tid?

Du betalar en stor summa i dag, för att spara pengar eller få en nytta under lång tid framöver.

Men vid långa tidshorisonter räcker det inte att bara sätta plustecken för alla år, när man ska räkna på lönsamheten.

Finns det frågetecken kring driftkostnader och systemlivslängd? Vilka blir lånevillkoren, och finns det risk att räntorna går upp över tid?

För vissa energiåtgärder kan det finnas offentliga investeringsstöd. Se även Driftkostnad.

På energiområdet finns ett antal olika typer av offentliga bidrag, inte minst för att styra mot mindre klimatpåverkan. Ett statligt investeringsstöd för solceller är ett sådant.

Nivån sänktes i maj 2019 till 20 procent av investeringskostnaderna. (Det kan inte kombineras med rotavdrag.)

Allt fler boende vill ladda bilen nära bostaden. Räcker effekten i elnätet? Vem tar investeringen i laddstolpen, bestämmer priset och sköter hanteringen av betalningar?

En nyckelfråga är om bostadsrättsföreningen/fastighetsägaren själv ska äga infrastrukturen och driften, eller om den ska läggas ut på en tredjepartsaktör.

Ström där ena polen hela tiden är positiv, den andra negativ. Förkortas ofta DC, för engelskans direct current.

Sådan kommer strömmen ur solceller, och därför behöver den passera en växelriktare innan den kan levereras till elnätet.

Det ligger i sakens natur att solcellers effekt varierar med solskenet.

För att solcellsmodulers kapacitet ändå ska kunna jämföras, säljs de märkta med ett värde som ska motsvara deras effekt under standardiserade förhållanden.

Den verkliga effekten är sällan så hög, så märkeffekten är bara en av många siffror som behöver vägas in när en anläggning ska dimensioneras.

Ny digital teknik gör det möjligt att styra värmen i olika delar av ett hus så att den blir jämnare – och därmed både billigare och mer komfortabel.

Termostater som anpassar lägenhetens eller rummets värmetillförsel beroende på uppmätt temperatur i rummet.

Historiskt har vi tänkt på elnät som enkelriktade: ledningar för el från centrala kraftverk ut till spridda användare.

Men det växande antalet små sol- och vindanläggningar, och laddbara bilar som skulle kunna sälja tillbaka el till nätet, gör systemet mycket mer mångsidigt.

Datoriserad styrning spelar en nyckelroll när det gäller att ta tillvara möjligheterna. Se även Batterier.

För att bli hanterbara kombineras solceller redan i fabriken till moduler med exempelvis 36 celler.

Ofta används ordet panel synonymt med modul, men en panel kan egentligen vara sammansatt av flera moduler.

Att tappvatten värms i en tank på taket är en uråldrig varmvattenlösning, och kanske jordens vanligaste.

I den mer tekniska änden finns solpanelerna som ansluts till fastigheters värmesystem, till exempel som komplement till fjärrvärme.

I Sverige finns ganska många installationer i flerbostadshus, många gjorda med investeringsstöd kring millennieskiftet.

I dag har fastighetsägarnas intresse dock helt skjutits över till elproducerande solceller, och marknaden för solvärmepaneler har praktiskt taget dött.

Att upprätthålla en bekväm livsstil utan anslutning till elnätet må vara en ekonomisk orimlighet.

Ändå framstår tanken som inspirerande för många experiment både kring energilösningar och livsstilsval.

Ett schabloniserat jämförelsemått för solcellsanläggningar – summan av märkeffekten på de moduler som ingår. Den producerade effekten når sällan upp till detta mått.

För att markera att en effektsiffra avser toppeffekt snarare än verklig effekt lägger man ofta till p (för peak) eller t (för topp) som nedsänkt bokstav: kWp eller kWt.

I energisammanhanget synonymt med effektivitet. Den andel av tillförd energi som kommer till nytta i ett system.

I solcellssammanhang den andel av det infallande solljusets energi som omvandlas till utgående elektricitet. I nya solcellsmoduler ligger det i dag ofta runt 16 procent.

Förluster i kringutrustningen gör att verkningsgraden för solcellssystemet som helhet sin tur är lägre.

Utbyggnaden av vindkraft spelar en central roll för samhällets rörelse mot fossilfri elförsörjning.

I Sverige håller elproduktionen från vindkraft på att växa från 17 terawattimmar 2017 till 31 terawattimmar 2021, enligt Energimyndigheten. 

Värmepumpar och kylskåp fungerar i princip likadant, med en varm och en kall sida. De flyttar värmeenergi från utrustningens en sida, som då kyls, till den andra sidan, som värms upp.

För detta går det i och för sig åt energi, i form av el, men den energi som utskiljs som värme och/eller kyla kan vara ett antal gånger större.

Ju bättre utrustning, desto större så kallad värmefaktor, om förutsättningarna är lika.

Tekniken kan ta tillvara värme/kyla ur diverse energikällor – till exempel berggrund, sjöar, frånluft eller utomhusluft – och användas i allt från mycket liten till mycket stor skala.

Historiskt har vi tänkt på väte som en gas som brinner explosionsartat, som i katastrofen med zeppelinaren Hindenburg 1937.

Men i dag står det förbränningsfria energiutbytet via elgenererande så kallade bränsleceller i fokus.

Dessa är ett alternativ till batterier i exempelvis elfordon. El från exempelvis överskott på sol- eller vindkraft kan användas till att producera vätgas ur vatten, och metoden kan på så vis ibland ge bättre ekonomi i sådana system. Se även Bränsleceller.

I elnätet växlar spänningen i bägge polerna mellan positiv och negativ, med 50 cykler per sekund. Förkortas ofta AC, för engelskans alternating current.

Utrustningen som omvandlar solcellernas likström till växelström för elnätet.