"Man lär av energikrisen"

Historien kring el och värme har alltid varit en ständig dans där stegen varit två steg framåt, ett tillbaka. Ta 1776 års värmekris till exempel. Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede hade fått den svenska statens uppdrag att försöka hitta mer bränsleeffektiva lösningar och uppfann en radikal förbättring av kakelugnens funktion!

Rökkanaler inuti ugnen gjorde att värmen stannade kvar mycket längre och i ett slag var kakelugnens värmebevarande effekt oändligt mycket större än alla öppna spisars. Den "nya" kakelugnen skulle komma att bli startskottet för hela det moderna bostadsbyggandet. Nu behövde man till exempel inte längre vara rädd för stora glaspartier som kunde släppa ut värmen ur husen. Ljuset kunde äntligen komma in.

...oljan 1973 steg från tre dollar per fat till tolv dollar, en ökning med 400 procent.

Eller ta 1970-talets oljekris. När oljan 1973 steg från tre dollar per fat till tolv dollar, en ökning med 400 procent, ledde det till att oljepannor med tiden ersattes av elpannor i många både gamla och nya villor. Ett sätt att ta sig ur det oljeberoende som byggts upp. 

Det centrala i alla energikriser har helt enkelt varit att vi lärt oss och utvecklats av dem. Dagens kris är självklart inget undantag. 

I Nederländerna har man länge varit beroende av gas för uppvärmning av hus, vilket både är dyrt och tveksamt ur miljösynpunkt

I Nederländerna har man länge varit beroende av gas för uppvärmning av hus, vilket både är dyrt och tveksamt ur miljösynpunkt, men krigets påverkan på gastillgången har gjort allt fler i landet uppmärksamma på att det finns alternativ. Och under hösten 2022 kunde Vattenfall och partnern Feenstra presentera en lösning – en högtemperaturvärmepump, som inte kräver något byte av radiatorerna/elementen, som kan vara en lösning för nederländska husägare med extremt höga gasräkningar. 

En snarlik men ändå annorlunda utveckling går att se på de brittiska öarna där allt fler nybyggda områden i större städer använder fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten i stället för gaseldning. Man lär av energikrisen.

För mer än något annat har energikrisen satt fingret på hur och hur mycket el vi förbrukar.

Den kanske viktigaste utvecklingen som nuvarande kris inneburit handlar dock inte om teknisk innovation utan om något som på många sätt är ännu svårare – beteendeförändringar. För mer än något annat har energikrisen satt fingret på hur och hur mycket el vi förbrukar. Under hösten såg vi hur elförbrukningen för hushåll minskade med mellan 15 och 20 procent jämfört med 2021 och totalt för alla kunder med 7,1 procent i januari, samtidigt som elförbrukning diskuterades och debatterades, på tidningssidor, i tv-program och runt middagsbord, på ett sätt som det inte gjorts på länge, om ens någonsin.

Det är väldigt viktigt och bra: en effektiv elanvändning av fossilfri el är en viktig del i att klara omställningen till en fossilfri framtid. Och genom att tvingas lära oss att minska elförbrukningen blev vi mer upplysta om problemet.