Ungefär hälften av elen som förbrukas på Gotland kommer från öns egen vindkraft. Till det kommer goda möjligheter till sol- och bioenergi och en rad initiativ för att skapa ett helt förnybart energisystem redan 2040.
– Gotland har alla förutsättningar att gå före resten av Sverige i energiomställningen, säger Patrick Dahl, verksamhetschef på Energicentrum Gotland.
I mars 2023 upphörde regeringens och Energimyndighetens satsning på Gotland som energipilot i Sverige för ett hållbart energisystem. Region Gotland tog i stället över stafettpinnen på egen hand med utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040.
– Visst är det synd att stödet från regeringen och de utlovade satsningarna uteblev, men i praktiken kom aldrig pilotprojektet riktigt i gång. Det saknades verkligt driv uppifrån, och nu kör ett samlat Gotland vidare för egen kraft. Senast år 2040 ska Gotland ha ett helt förnybart elsystem, säger Patrick Dahl.
Energicentrum Gotland och resultatet av energipiloterna
Flera verksamheter och projekt som det tidigare pilotprojektet skapade är fortfarande livskraftiga.
– Energipilot Gotland hjälpte till att skapa en vi-känsla på ön som gjort att Gotland på egen hand ska kunna gå före i omställningen. Och så bildades inte minst Energicentrum Gotland, där näringsliv och allmänhet driver vidare omställningsarbetet på egen hand och med stark lokal förankring, säger Patrick Dahl.
Flera av de tidigare pilotprojekten lever vidare i olika former. Det handlar om allt från att samla in frityrolja från öns restauranger för att göra biogas, till elektrifiering av tunga transporter och satsningar på vätgaslagring på gårdsnivå.
En stor fördel som Gotland har och som Patrick Dahl vill lyfta i omställningsarbetet är det lokala engagemanget som resulterat i energigemenskaper på sockennivå.
– Just kombinationen av ny smart teknik och lokal samverkan ute i våra socknar är en av Gotlands superkrafter när det kommer till omställningen. Och energigemenskaper är något vi arbetar väldigt aktivt med och ett område där jag tror att Gotland ligger i framkant och som andra kan inspireras av, säger Patrick Dahl.
Väderläget en fördel
En annan uppenbar fördel som Gotland har är givetvis vatten- och vindförhållanden och de många soltimmarna. Redan idag kommer runt hälften av den el som förbrukas på ön, vilket är cirka 0,5 TWh, från lokal vindkraft. Och mer ska det bli. Både på land och utanför, berättar Patrick Dahl.
– Det finns oerhört ambitiösa planer på utbyggnad av havsbaserad vindkraft runt Gotland. Det handlar om uppemot 40 terawattimmar, sedan kommer ju inte alla att anslutas hit till ön, men en stor del hoppas vi.
Solelens del av energibalansen är idag bara runt två procent, men starkt växande, berättar Patrick Dahl. Gotland satsar också mycket på biomassa och att återvinna spillvärme från industrin när det gäller uppvärmning.
Har Gotland som ambition att bli helt självförsörjande på el? Att så att säga köra ön i ö-läge?
– Nej, jag tror inte att någon här tänker så idag. Det är i alla fall inget självändamål. Däremot gäller det att få till ett mer robust elsystem och då är lokal och nära elproduktion en viktig del för att trygga elförsörjningen. Och det gäller ju för hela Sverige, det är viktigt att vi framöver får elproduktionen närmare konsumenten än vad vi har idag.
Utmaningar på vägen mot ett hållbart elsystem
Gotland är idag beroende av kablar från fastlandet för runt halva sin elförsörjning, vilket gör ön något mera sårbar än kommuner på fastlandet. I juni 2023 kom ett efterlängtat besked från Svenska kraftnät att två nya undervattenskablar på 220 MW växelström vardera beräknas tas i drift 2031. Dagens förbindelse utgörs av två äldre likströmslänkar om vardera 160 MW, som ägs av Vattenfall eldistribution
– Även vårt regionala nät är idag underdimensionerat. För att möta framtidens behov av el och både kunna få in mer förnybar elproduktion och även kunna exportera överskott av el till fastlandet krävs en uppgradering och att Gotland blir en del av stamnätet, säger Patrick Dahl.
Vattenfalls dotterbolag GEAB har också lanserat ett investeringsprogram på cirka 1,8 miljarder kronor för att öka kapaciteten i öns elnät. Ett arbete som ska pågå till 2040.
En annan utmaning är exempelvis att göra den viktiga cementproduktionen i Heidelberg Materials, tidigare Cementas, anläggning mer hållbar. Företagets plan är att bygga en CCS-anläggning till 2030 för att fånga in utsläppen av koldioxid.
Och så är det Försvarsmakten och deras inställning till utbyggnaden av främst den havsbaserade vindkraften.
– Här tar diskussionerna om utbyggnad tyvärr ofta stopp direkt. Och så kan vi inte ha det, vi måste hitta en lösning som alla kan leva med för att klara de utmaningar som följer på energiomställningen. Fast det tror jag att vi gör till slut, jag är hoppfull, säger Patrick Dahl.
