Hållbarhet och socialt engagemang, Biologisk mångfald, biodiversitet

Fler fjärilar utmed kraftledningsgatorna

Fler fjärilar utmed kraftledningsgatorna

Fjärilar och humlor är livsviktiga för många växter och trivs under kraftledningarnas skog och mark. Att röja landets kraftledningsgator på rätt sätt har visat sig stärka den biologiska mångfalden.

Utarmningen av den biologiska mångfalden beskrivs ofta som en av vår tids stora ödesfrågor. Med mångfald ökar förmågan för ett ekosystem att klara förändringar och ovanliga händelser. Den torra och varma sommaren 2018 är ett exempel. Då klarade sig äldre växtsorter mycket bättre än moderna sorter i Sverige.

Det svenska odlingslandskapet har skiftat skepnad till följd av urbanisering och effektivisering

BIO_1200Till viss del är utmaningarna i fråga om biologisk mångfald kopplade till de ändrade förutsättningarna för jordbruket. Det svenska odlingslandskapet har skiftat skepnad till följd av urbanisering och effektivisering. Bara 3 procent av betesmarken och en procent av de slåtterängar som brukades för 150 år sedan finns kvar i dag. När många små åkrar slagits samman till färre och större, har även viktiga livsmiljöer som stenmurar och diken försvunnit, och i takt med att åkrar och ängar har vuxit igen och förskogats har artrikedomen minskat.

Många växter behöver insekter som fjärilar och humlor för att föröka sig genom pollination och pollinatörerna behöver i sin tur växter en viss tid på året för att förse sig med nektar. När jordbruket effektiviseras försvinner möjligheterna att leva för vissa växter och pollinatörer.

Ledningsgator spelar roll

Men det finns ljuspunkter. En är de kraftledningsgator som anlades i mitten av 1900-talet och som har visat sig kunna hysa lika många arter av växter, fjärilar och humlor som värdefulla ängs- och betesmarker.

Det finns mer gräsmark längs kraftledningsgator och vägkanter än i form av slåtter- och betesmark

BIODIV1200Det rör sig om betydande ytor. I Sverige finns i dag mer gräsmark längs kraftledningsgator och vägkanter än i form av slåtter- och betesmark med högt naturvärde.
 
Ledningsgatorna röjs regelbundet för att kunna inspekteras och för att växtligheten inte ska störa ledningarna. Det ger upphov till en miljö där såväl ängsväxter som fjärilar och humlor har visat sig trivas. Förekomsten av fjärilar är högre inte bara på den röjda marken, utan även i omgivande landskap upp till tio gånger sin egen bredd.

Röjningsmetod påverkar resultatet

En rad forskningsprojekt vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet har visat på positiva kraftledningsgatornas potential för att bidra till biologisk mångfald, och att resultatet varierar med hur röjningsarbetet utförs.

Det kan handla om att bredda patrullstigen med några meter så att man utökar den yta som röjs ofta

Efter att ha kartlagt transmissionsnätets alla ledningsgator har Svenska kraftnät därför satt upp ett mål om att anpassa skötseln av cirka 1 000 artrika områden. Det kan handla om att bredda patrullstigen med några meter så att man utökar den yta som röjs ofta, eller att ta bort röjningsavfallet från det artrika området för att minska kvävetillförseln och på så sätt gynna ängsarterna.
 
De berörda områdena mäter totalt cirka 1,6 kvadratkilometer, motsvarande 230 fotbollsplaner. Arbetet ska vara i drift senast 2024.

Lättare att mäta

Svenska kraftnät medverkar också i samverkansprojektet Climb (Changing Land use Impact on Biodiversity) som syftar till att underlätta näringslivets arbete med biologisk mångfald. Genom att ta fram kriterier ska det bli lättare att sätta mål och att utvärdera det arbete som görs, på ett sätt som motsvarar hur klimatarbete kan valideras genom att kontrollera för koldioxidutsläpp.

I referensgruppen för Climb ingår 30 samhällsaktörer i form av myndigheter, ideella organisationer, företag, ekologikonsulter, branschorganisationer. Expertgruppen består av forskare från Umeå universitet, Chalmers och Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer:
>Varför prioritera biologisk mångfald?

Biodiversity enhancing measures on premises

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!