Energiteknik, Fjärrvärme, Energieffektivisering

”Energiförlust” kan bli vinnande fjärrvärme

”Energiförlust” kan bli vinnande fjärrvärme

Fjärrvärme från vätgasproduktion som drivs av vindkraft? Just nu pågår ett forskningsprojekt som ska kartlägga framtida möjligheter för fjärrvärme. 70 idéer från hela Europa ska undersökas.
– Ett energieffektivare samhälle kräver att vi tar tillvara energin på ett smartare sätt, säger Henrik Gadd, fjärrvärmeforskare vid Högskolan i Halmstad.

Sverige ligger långt framme med hållbar fjärrvärme. Den är fossilfri och även flexibel, eftersom den går att få in i värmenätet oavsett var den kommer från. 
 
HG_I Energiforsks omfattande projekt Sjuttio möjligheter för framtidens fjärrvärme leder Henrik Gadd, från Högskolan i Halmstad, en kartläggning av projekt från hela Europa som handlar om framtidens fjärrvärmelösningar.
 
– Vi vill få syn på trender och få ett grepp om helheten, förklarar Henrik Gadd som leder projektet i regi av forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk.

Exempel på teknik som är intressant för framtidens fjärrvärme är att ta vara på värme från helt andra processer

Ett exempel på teknik som är intressant för framtidens fjärrvärme är att ta vara på värme från helt andra processer. Redan i dag tas överskottsvärme tillvara på flera platser i Sverige och det har visat sig fungera väl för relativt ny industri som exempelvis serverhallar. Men även traditionell industri ger möjligheter till värmeåtervinning och ett exempel är Varberg som värms av fjärrvärme med ursprung enbart från ortens pappersmassabruk. 

"Förlust" tas tillvara som fjärrvärme

Ett annat intressant projekt planeras i danska Esbjerg. En anläggning som med el från vindkraftverk i området ska producera vätgas skapar överskottsvärme under processen. Den värmeenergin, som är i storleksordningen 20 procent av energin som går åt totalt för att producera vätgas, betraktas traditionellt som en ren energiförlust. Men i det här fallet kan värmen användas i det lokala fjärrvärmesystemet.

Vätgasen i sig framställs av vindkraften och kan sedan användas som en lagringsbar energikälla

Man räknar med att de potentiella energiförlusterna, som istället blir värme för byggnader, kommer att motsvara 200 MW vilket motsvarar kapaciteten hos ett medelstort kraftvärmeverk.

Huvudsyftet med anläggningen i Esbjerg, som ligger i ett vindkraftstätt område, är att producera konstgödning och fartygsbränslen med hjälp av vätgas. Vätgasen i sig framställs av vindkraften och kan sedan användas som en lagringsbar energikälla som kan lagras tills den behövs för att generera el igen eller till andra processer.

Flexibel temperatur mer effektivt

Men det finns förbättringsmöjligheter även för beprövad teknik. Energieffektivisering har blivit mer angeläget när energipriserna har höjts och hållbarhetskraven skärpts. Ett exempel på en möjlig optimering är att vattnet som leds från värmeverken i dag håller samma höga temperatur till alla byggnader som ska värmas upp oavsett behov.
 
− Den höga temperaturen gör att systemet blir förlåtande för fel, säger Henrik Gadd. 

Varmvatten i hushåll och på företag ska hålla 50 grader – då är det onödigt att skicka ut 90 grader från värmeverket

– Men ett energieffektivare samhälle kräver att man tar tillvara energin på ett smartare sätt. Till exempel ska varmvatten i hushåll och på företag hålla 50 grader – då är det onödigt att skicka ut 90 grader från värmeverket. Men det krävs ny teknik för att kunna hålla låga temperaturer i systemen, säger Henrik Gadd. 
 
Det ultimata vore att kunna leverera olika temperatur inom ett och samma fjärrvärmenät. Därför hoppas Henrik Gadd se exempel på nya lösningar bland de över 300 pågående och planerade fjärrvärmeprojekten som Högskolan i Halmstad har samlat in.
 
För att energieffektivisera menar Henrik Gadd att lösningen kan vara att stegvis gå över till lägre temperaturer i fjärrvärmenäten. Ett modernt eller renoverat hus kan ha en lägre temperatur i ledningarna än varmvattnet som går till gamla hus. Men det går inte att plötsligt ändra till enbart lägre temperaturer. Äldre byggnader behöver högre temperaturer eftersom deras radiatorer, elementen, är små i förhållande till värmebehovet. Och värmebehovet är också oftast relativt högt i dessa hus eftersom äldre hus är sämre isolerade. 

Lokalt anpassade lösningar

Forskarna i projektet ska nu välja ut 70 projekt som ska undersökas närmare. De flesta exemplen är från Sverige, Danmark och Finland, men även projekt på Island samt i Italien, Frankrike och Tyskland finns med.  
 
En viktig del av ett hållbart samhälle är lokala energilösningar som utgår från hur förutsättningarna ser ut på varje enskild plats. Forskargruppen letar därför inte efter en universallösning, utan efter unika lösningar som kan passa för olika platser i Sverige. 

Det är en blandning av stora och små aktörer med en spridning från södra till mellersta Sverige

Projektet ligger bra i tiden, menar Henrik Gadd:

– Svenska fjärrvärmeföretag är lönsamma just nu. Det gör det lägligt att fundera över och investera i mer energieffektiva lösningar. 
 
I referensgruppen till projektet ingår representanter från olika energibolag, bland andra Vattenfall. Det är en blandning av stora och små aktörer med en spridning från södra till mellersta Sverige.
 
− De är mitt uppe i den dagliga verksamheten. Här får de en möjlighet att blicka framåt. Och vi som forskare får en bättre inblick i vad som ligger på deras bord  och om det finns problem som vi kan lösa åt dem. Ett ömsesidigt utbyte, säger Henrik Gadd.
 
Projektet Sjuttio möjligheter för framtidens fjärrvärme ska presentera sina resultat under 2024.

 
Nyhetsbrev om fjärrvärme

Prenumerera på Vattenfall Värmes nyhetsbrev om fjärrvärme och det nya hållbara energilandskapet! 

Prenumerera

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!