VF_clock_rgb 2020-09-30 Lästid: 4 min
Hållbarhet och socialt engagemang

En grön stad – första steget till en cirkulär ekonomi

En majoritet av världens befolkning lever i städer – och fler beräknas flytta in. En rad exempel visar hur städerna kan släppa in naturen för att bli mer hållbara.

Det enklaste sättet att nå en cirkulär ekonomi är att använda naturen som exempel. Hur kommer då en cirkulär stad att se ut? Troligtvis mycket mer grön än du tänker dig.

Förra året etablerade EU-kommissionen en strategisk guide för hur städer ska implementera vad de kallar “grön infrastruktur”. Enligt kommissionens hemsida innebär grön infrastruktur “ett nätverk av naturliga eller semi-naturliga områden som alla har möjlighet att bidra med en funktion”. Funktioner som listas är till exempel vattenrening, luftrening, värmeavledning och plats för rekreation. Genom att förbättra stadsmiljön med mer grönska förbättrar man indirekt också invånarnas hälsa och välmående.

Tre praktiska exempel

Ytor belagda med grönska får ett extra skydd mot väder och vind. Det minskar behovet av reparationer och renoveringar. Traditionella platta tak kan hålla dubbelt så lång tid om de konverteras till så kallade naturtak. En stad som har lång erfarenhet av detta är Berlin. I den tyska huvudstaden finns det naturtak som börjar närma sig 100 år gamla, och att taken hållit så länge har man till stor del växtligheten att tacka för.

Naturtak kan också hjälpa byggnader att sänka sin energiåtgång. Vegetationen skapar ett extra lager av isolering som både hjälper till att hålla byggnaden varm under vintern och att hålla hettan ute på sommaren. Grönområden kan ha samma effekt på offentliga platser. Forskning visar att vegetation kan ha en avkylande effekt på sedvanligt varm stadsmiljö. Ett verkligt exempel är återigen Berlin. På Potsdamer Platz ligger den genomsnittliga temperaturen på sommaren omkring 2 grader lägre än jämförbara platser i närheten.

Rören och vattenreningsverken i många storstäder blir lätt överfyllda vid hårda regnoväder. Gröna tak och naturområden kan agera som ett slags “tvättsvampar” och suga upp regnvatten istället för att det forslas vidare ner i brunnarna. På så sätt återanvänds vattnet direkt, så att grönområdena frodas, medan våra reningsverk får en hanterbar mängd vatten att arbeta med. Ett exempel är stadsdelen Västra hamnen i Malmö. När man kring millennieskiftet bestämde sig för att bygga om industriområdet nere vid vattnet så togs beslut om att bygga så miljövänligt som möjligt. Förutom att man använt mycket återvunnet material och 100 procent förnybar energi så får även naturtak och gröna ytor ta stor plats i området. Det hjälper Västra hamnen att ta vara på det regn som faller. Mycket av regnvattnet renas naturligt, och kan då forslas tillbaka ned i havet utan risk för förorening.

Förutom dessa praktiska fördelar kan grönområden i många fall göra stadsdelar mer attraktiva. Att göra plats för människor och barn att träna, promenera, leka, umgås eller bara vara kan göra underverk för både deras mentala och fysiska välmående. Den gröna infrastrukturen bör vara en stöttepelare i alla framtida stadsbyggnadsprojekt.

Läs mer om gröna städer: Lång lista med projekt ska ge grön sjöstad >

(Foto: Maria Teneva/Unsplash)

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.