Under det senaste året har Vattenfall utvecklat en teknisk metod som kan påskynda arbetet med att rädda många fåglars liv framöver, och dessutom hjälpa till att avstyra elavbrott och kostsamma skador. Det handlar om en specialbyggd drönare som hade en något turbulent världspremiär i juni.
Över hela Sverige sträcker sig tusentals mil elluftledningar för att säkra samhällets eltillförsel. För att skydda fåglar från att skada sig i dessa ledningar fäster Vattenfall och andra elnätsägare fågelskrämmor i dem, vilket fram tills nu har varit en komplicerad och resurskrävande process.
Man har använt sig av tre olika metoder. I de lite lägre elledningarna har man kunnat fästa fågelskrämmorna med en stång från marken. För de högre ledningarna kan man använda en så kallad lincykel, där en person tar sig fram längs en lina för att manuellt fästa skrämmorna. Den tredje och kanske vanligaste metoden är att köra med traktor och en hög korg – vilket är ineffektivt men också innebär en del skador på marken.
– Förutom de uppenbara fördelarna kring personsäkerhet för våra medarbetare så behöver vi inte längre göra påverkan på miljön och omgivningen, och dessutom går det oerhört mycket snabbare, säger Martin Björnvall, affärsutvecklare på Vattenfall Services som tillsammans med Vattenfall Research and Development har utvecklat denna specialbyggda drönare under det gångna året.
Krav på att skydda djurlivet
Bakgrunden till projektet är det ökade trycket från framför allt intressegrupper och artskyddsförordningen som ställer krav på elnätsbolagen att aktivt arbeta för att skydda fåglar, speciellt i känsliga områden. När elledningar dras är ambitionen att dra dem så rakt och därmed så effektivt som möjligt, vilket i vissa fall innebär att de passerar genom områden där fåglar häckar eller håller till av andra anledningar.
Det gäller i synnerhet i kustområden, våtmarker, större vattendrag, bergsryggar och områden där fåglarna söker föda.
– Då fäster vi fågelskrämmorna på ledningarna för att fåglarna ska upptäcka dem och inte skadas. Oftast är det ju inte heller bara en fågel som kommer utan det är stora flockar. Det kan också leda till avbrott i elförsörjningen och skador på ledningar och utrustning.
Vi ville utveckla en egen design som skulle passa alla våra behov
Tekniken som nu har utvecklats för att förenkla upphängningen av skrämmorna är alltså en specialbyggd drönare som kan bära med sig och fästa flera skrämmor åt gången.
– Vi såg att vissa leverantörer av dessa fågelskrämmor även erbjöd upphängning med drönare. Men de vi har sett var inte optimala, så vi ville utveckla en egen design som skulle passa alla våra behov.
En turbulent premiär
I stället för en specialbyggd drönare som endast kan användas för ett ändamål används nu en standard-drönare, vilket möjliggör flera användningsområden i samma plattform.
– Vi kan också bära med flera fågelskrämmor i varje flygning, vilket i sin tur optimerar arbetet i att sätta upp dessa.
Smidigheten möjliggör också att fågelskrämmorna kan fästas tätare vilket kommer att öka deras effektivitet. Premiären visade på utmaningar som inte är ovanliga för nya metoder.
– Det gick inte jättebra, och visar på vikten av att fälttesta som just denna premärtur fick representera. Tyvärr råkade vi ut för ett fel och Mikael Viking, vår konstruktör, fick åka upp och finjustera mekaniken. Nu är allt åtgärdat och det har gått jättebra sedan dess. Tidigare fick vi upp ungefär tre, fyra fågelskrämmor i timmen – nu får vi upp fem på tre minuter, ett helt enastående utfall.
Utveckling är kostsamt men nödvändigt för att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för medarbetarna.
– Dessutom räknar vi med att investeringen kommer vara återbetald inom tre projekt. Vi pratar alltså månader om vi ser till vår back-log av dessa projekt, säger Martin Björnvall.
Teknikutvecklingen är på framfart och många spännande saker händer inom energiområdet. Vi har spårat fem aktuella trender som formar det framtida energilandskapet. Ladda ner vår trendspaning.
