Är du en av alla som försöker sätta dig in i de viktigaste delarna av ESRS, European Sustainability Reporting Standards? Vi hjälper dig att reda ut grunderna.
Den 1 januari 2024 började CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) gälla. CSRD är en del av EU:s hållbara tillväxtstrategi och målet med direktivet är att säkra transparens kring hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för att EU ska klara sina målsättningar om netto nollutsläpp 2050. ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är en del av detta nya direktiv och innebär en ny gemensam rapporteringsstandard för hållbarhetsredovisning.
Principen om dubbel väsentlighet
ESRS bygger på principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att företag inte bara ska rapportera om sin påverkan på människor och miljö, utan också måste beskriva hur sociala och miljömässiga frågor skapar ekonomiska risker och möjligheter för företaget.
12 rapporteringsområden
ESRS täcker in 12 olika rapporteringsområden, varav de två första gäller alla.
ESRS 1 – Allmänna krav
Innehåller inga upplysningskrav utan definierar de allmänna principer som gäller för hållbarhetsrapporteringen, såsom vilka grundläggande begrepp som används och vilka krav som ställs på hur rapporteringen ska presenteras.
ESRS 2 – Allmänna upplysningar
Fastställer de upplysningskrav som gäller för alla företag, oavsett vilken sektor de är verksamma i, och gäller för alla hållbarhetsfrågor. ESRS 2 är obligatorisk för alla företag som omfattas av CSRD.
För resterande tio ESRS gäller väsentlighetsprincipen, det vill säga att företaget endast måste rapportera relevant information och kan utelämna information som inte är relevant (”väsentlig”) för dess affärsmodell och verksamhet.
ESRS E1-E5: Miljö – Dessa standarder fokuserar på miljöaspekter som klimatförändringar, energiförbrukning, vattenanvändning, och avfallshantering.
ESRS S1-S4: Sociala frågor – Här behandlas frågor som arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, jämlikhet och mångfald.
ESRS G1: Styrning – Denna del handlar om bolagsstyrning, inklusive frågor om ledarskap, affärsetik och efterlevnad av lagar och regler.
| ESRS E1 | Klimatförändringar |
| ESRS E2 | Föroreningar |
| ESRS E3 | Vattenresurser och marina resurser |
| ESRS E4 | Biologisk mångfald och ekosystem |
| ESRS E5 | Resursanvändning och cirkulär ekonomi |
| ESRS S1 | Den egna arbetskraften |
| ESRS S2 | Medarbetare i värdekedjan |
| ESRS S3 | Berörda samhällen |
| ESRS S4 | Konsumenter och slutanvändare |
| ESRS G1 | Affärsetik |
Väsentlighetsbedömning enligt ESRS
ESRS kräver att företag utför en robust väsentlighetsbedömning för att säkerställa att all hållbarhetsinformation som är nödvändig för att uppfylla målen och kraven i redovisningsdirektivet kommer att offentliggöras. Om ett företag bedömer att en hållbarhetsfråga inte är väsentlig för dess verksamhet och därför utelämnar upplysningar, behöver företaget presentera en kort förklaring av slutsatserna av sin väsentlighetsanalys kring det aktuella området. För ESRS E1 – Klimatförändringar behöver en mer detaljerad förklaring av slutsatserna presenteras tillsammans med en framåtblickande analys, eftersom detta område bedöms ha omfattande och systematiska effekter över hela ekonomin.
ESRS träder i kraft:
|
Guide: Strategier för att möta CSRD och kundernas hållbarhetsförväntningar
