EU-kommissionen föreslår förenklingar i CSRD och CSDDD

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är två av de mest omfattande hållbarhetsregelverken inom EU:s gröna omställning. De innehåller krav på rapportering om klimatpåverkan, sociala frågor och ansvarsfullt företagande – både i den egna verksamheten och genom leverantörsledet.

I april 2025 fattade EU:s lagstiftande institutioner beslut om att skjuta upp tidpunkten för när delar av regelverken börjar gälla. Samtidigt har kommissionen föreslagit justeringar i innehållet, för att underlätta tillämpningen i olika företagstyper och branscher.

Förenklingar i CSRD: mindre komplexitet, tydligare riktlinjer

Med Omnibus I-paketet föreslås förändringar i tillämpningen av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), både när det gäller innehåll och vilka företag som omfattas. En viktig förändring är att omfattningen av direktivet minskas – vilket innebär att en stor andel av de företag som tidigare omfattades, särskilt bland små och medelstora börsnoterade bolag, nu föreslås undantas.  Samtidigt föreslås justeringar i de europeiska rapporteringsstandarderna (ESRS) för att göra dem mer lättillgängliga:

• Tydligare instruktioner och definitioner i rapporteringsstandarderna.
• Förenklade rapporteringskrav för små och medelstora börsnoterade företag (SME).
• Justerad tidplan för införande, beroende på företagsstorlek.

De uppdaterade tidpunkterna innebär att:

• Stora företag med fler än 250 anställda ska rapportera från 2028 (för räkenskapsåret 2027).
• Börsnoterade SME får rapportera från 2029.
• Företag som redan omfattades av tidigare regler (NFRD) började rapportera från och med räkenskapsåret 2024 och påverkas i stort sett inte av denna uppskjutning.

Justeringar i CSDDD: tydligare fokus i leverantörsledet

CSDDD handlar om att företag ska identifiera och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. I Omnibus I föreslås flera justeringar, bland annat:

• Due diligence ska i första hand gälla direkta affärspartners. Fördjupad kontroll av indirekta leverantörer krävs om det finns trovärdig information
• Företagens processer för riskhantering behöver ses över minst vart femte år, snarare än årligen.
• Införandet för de största företagen skjuts upp till 2028.
• Planer för klimatövergång ska integreras i den rapportering som sker enligt CSRD, för att samla innehållet.

CSDDD införs stegvis. I ett första skede omfattas företag med fler än 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning – eller 3 000 anställda och 900 miljoner euro. Medlemsstaterna ska införa reglerna nationellt senast i juli 2027.

En annan föreslagen förändring är att regler om civilrättsligt ansvar inte längre fastställs på EU-nivå, utan hanteras nationellt. Det innebär att möjligheten att väcka talan varierar mellan medlemsländer. Även krav på informationsinsamling från mindre leverantörer begränsas: data ska endast efterfrågas om det finns tydliga risker, enligt kommissionens förslag.

Vad innebär detta?

Hur exakt kommissionens Omnibus-förslag kommer påverka är för tidigt att säga, då de nu ska förhandlas först inom och sedan mellan EU-parlamentet, medlemsstaterna och EU-kommissionen. Det är kommissionens förhoppning att införa förändringar som leder till ökad tydlighet, proportionalitet och att underlätta tillämpningen i praktiken.

Vad händer härnäst?

Tidsförskjutningarna är redan beslutade. Förslagen om innehållsändringar går nu vidare till den ordinarie lagstiftningsprocessen. Det innebär att Europaparlamentet, ministerrådet (medlemsstaterna) och kommissionen fortsätter arbeta med innehållet i form av så kallade trilogförhandlingar.

> EU-kommissionens sida om Omnibus I-paketet