Så fungerar elaffären, Elpriser
Publicerad: 2024-04-23 Uppdaterad: 2024-08-15 kl. 11:57
På senare år har det blivit allt vanligare att elpriset tillfälligt sjunker under noll och blir negativt.
– Att som kund få betalt för att förbruka el kan låta som rena drömmen, men är både svårt att utnyttja och riskerar leda till dyrare el på sikt, säger Kristian Svensson, Senior Portfolio Manager på Vattenfall.
Under året 2023 upplevde Sverige, enligt Energiföretagen, minuspriser under drygt fem procent av alla timmar. Det motsvarar cirka 400 timmar totalt. Det lägsta priset registrerades mitt under industrisemestertiden, på eftermiddagen den 16 juli, då det sjönk till minus 69 öre/kWh i samtliga elområden. Det innebar att landets elkunder fick nästan 70 öre i ersättning per förbrukad kWh under den specifika timmen.
Var det många företagselkunder som utnyttjade minuspriserna?
– Nej, det har jag svårt att tro. Möjligheten för elkunder att utnyttja enskilda timmar med minuspriser är relativt liten än så länge. Industrin har svårt att reglera upp produktionen så snabbt, säger Kristian Svensson.
Den första gången Sverige fick uppleva minuspriser var i februari 2020. Då höll det i sig under några timmar på natten. Under augusti samma år svepte stormen Hans in över landet och bidrog till att Sverige upplevde sitt första dygn med negativa elpriser. Och så har det fortsatt. År 2022 var det 29 timmar med minuspriser, i alla elområdena, och år 2023 drygt 410 timmar i snitt.
Varför uppstår negativa elpriser?
– Det beror framför allt på att det har kommit in mer vindkraft i elsystemet. De låga elpriserna skapas ofta på kontinenten. Om priset i exempelvis Tyskland och Danmark sjunker till negativa nivåer, kan inte vi i Sverige exportera överskottsel och få betalt för det, säger Kristian Svensson.
Negativa elpriser beror alltså i grunden på att utbudet av el är större än efterfrågan, vilket i sin tur beror på den ökande andelen variabel kraft, såsom vind- och solenergi, i elsystemet. Till skillnad från så kallad baskraft som kärn- och vattenkraft, kan den variabla kraften, eller intermittenta kraften, inte planeras i förväg i samma utsträckning. Så när det blåser mycket, solen skiner och efterfrågan på el är låg kan det bli ett rejält överskott på el som blir utmanande för elproducenterna att hantera.
Till skillnad från annan varuproduktion går det inte att lagra stora mängder el och sälja vidare senare när efterfrågan, och därmed priserna, är högre. Elen som produceras måste ut på nätet även om priserna är så låga att elproducenten får betala kunderna för att ta emot den.
Alternativet är att reglera ner eller stoppa elproduktionen, berättar Kristian Svensson.
– Baskraften kan emellanåt reglera ner produktionen om man till exempel märker att totalintäkten blir negativ under en dag eller en vecka. Men på kort sikt får elsystemet leva sitt eget liv med potentiell hög prisvolatilitet som följd.
Även vindkraften har ofta möjlighet att reglera ner, och deltar redan i dag till viss del med nedregleringsresurser på marknaden för stödtjänster.
Att timpriset på el är negativt kanske kan låta som att man får betalt för att bruka elen just då. Så är det sällan i praktiken eftersom det för elkunden tillkommer kostnader för elhandel, elnät, energiskatt och moms. Dessutom gäller det givetvis att ha ett rörligt timprisavtal om det ska märkas. Motsvarande gäller för elproducenterna. Ett företag som exempelvis har solpaneler på taket och säljer el behöver inte betala för sin elproduktion. Minuspriset vägs upp av bland annat skattereduktionen på 60 öre/kWh och ersättning från nätägare.
– Låga elpriser är givetvis bra för elkunderna. Problemet är att vindkraftsproducenterna inte mår bra av det här. De får svårt att få lönsamhet i sin affär till följd av sjunkande priser, säger Kristian Svensson.
Vad kan det innebära på sikt för elkunder och företag?
– Om det inte går att garantera intäkter för att bygga vindkraftverk så vill ingen investera. Och om ingen investerar så får vi inte in någon ny kraft i elsystemet. Jag tror att industrin och företagen framöver måste vara beredda på att betala lite mer för elen för att deras egen verksamhet ska må bra och vara lönsam. Och inte minst jobba närmare vindkraftsproducenterna för att säkra tillgången.
Allt pekar på att andelen förnybar energi kommer att öka de närmaste åren och därigenom prisvolatiliteten på elmarknaden. En lösning på detta kan, enligt Kristian Svensson, vara vätgas.
– Jag tror att vätgaslagring är det bästa, och kanske enda, sättet att möta den stora ökningen av intermittent kraft. Både för att säkra el till ett stabilt pris för industri och elkunder och för att hålla elsystemet, i sin helhet, i balans.
Med hjälp av vätgaslager kan industrier producera vätgas under timmar med låga elpriser, som sedan kan användas när priserna stiger. På så sätt dämpas prisfluktuationerna och tillgången på el säkras. Vätgasproduktionen kan också kopplas till lokal vindkraft och göra industrin än mer oberoende av effektbrist och prisvariationer.
Vill du ha bättre förståelse för hur Sveriges elmarknad fungerar? Ladda ner vår guide:
