Biologisk mångfald, klimatmål, biodiversitet

Därför kan ett litet bi ha stor betydelse

Därför kan ett litet bi ha stor betydelse

Arter dör ut och livsmiljöer kollapsar på grund av människors påverkan. Men vi är helt beroende av fungerande ekosystem och biologisk mångfald visar forskningen. Exempelvis kan en liten insekt ha påverkan på en stor del av naturen.

I Sverige är över 2000 arter av växter och djur, nära tio procent, hotade under de kommande decennierna om utvecklingen fortsätter i samma takt som nu. Utrotningstakten av Sveriges cirka 21 000 arter är många gånger snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren och det är människans påverkan som har lett till den utvecklingen. Förändrad markanvändning genom jordbruk, skogsbruk – och växande tätorter och städer hör tillsammans med klimatförändringar till några av de främsta faktorerna till att arter nu dör ut i snabbare takt i Sverige än tidigare.

Ett sädesslag kan växa sämre i konkurrens med andra växter i åkern och då bekämpas de andra växterna

Att jordbruket minskar antalet arter i naturen hör ihop med att det helt enkelt är mer effektivt och lönsamt att gynna de arter av växter som ska odlas och skördas. I alla fall på kort sikt. Exempelvis kan ett sädesslag växa sämre i konkurrens med andra växter i åkern och då bekämpas de andra växterna på olika sätt. Vissa insekter kan också betraktas som skadeinsekter och därmed bekämpas. Många viktiga växter anses inte vara prydande och röjs bort av den anledningen.

Livsviktiga pollinatörer

Landskapet har också blivit mer enformigt. Så kallade småbiotoper, som finns i exempelvis öppna diken, stenmurar och små och stora plättar med skog och stenar i åkrarna, och enstaka ensamma träd, har tagits bort eftersom de ofta är i vägen för jordbruksmaskinerna och kan ge mer plats att odla på om de tas bort.

Tre fjärdedelar av all vår mat behöver pollinatörer, det vill säga insekter som sprider pollen mellan blommor

BM_ROLL_1200Men på längre sikt leder den minskade artrikedomen till att ekosystem förstörs och att insekter som i dag är livsnödvändiga försvinner. Ett exempel är insekter som är avgörande för att växter ska ge frukt och bär. Ungefär tre fjärdedelar av all vår mat behöver pollinatörer, det vill säga insekter som sprider pollen mellan blommor, för att kunna produceras. Även många djur som lever på växter behöver pollinerande insekter för att matväxterna ska kunna leva. Människan och livet på jorden är beroende av många växter som inte direkt är livsmedel men som kanske binder jord och koldioxid. De växterna är också beroende av framförallt vilda pollinatörer.

Bin i kupor, vilda bin, humlor, fjärilar och blomflugor är de allra vanligaste pollinatörerna. I Sverige finns cirka 270 arter av bin, men över en tredjedel, 100 arter, är rödlistade enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Att en art är rödlistad innebär att den har minskat snabbt i population och är utrotningshotad. Faktum är att flera av de rödlistade bi-arterna inte har påträffats i Sverige på senare år och misstänks redan ha dött ut.

Insatser kan hjälpa

Men det finns flera sätt att gynna den biologiska mångfalden på. Företag kan exempelvis agera där man har sin verksamhet. Man kan till exempel bevara stenrösen och gamla murar och göra om gräsmattor till artrika ängar. Längs vattendrag och åkrar kan man se till att det finns goda förutsättningar för vilda växter och i städerna kan man se till det finns växter som blommar och kan ge nektar till pollinatörerna.

Kraftledningsgator har blivit en viktig del av grunden för vissa arter som inte längre har tillgång till forna tiders slåtterängar

Stortapetserarbiet (bilden ovan) är en rödlistad art som funnits i Sverige sedan tusentals år. Den hämtar nektar framförallt från växten väddklint som människan numera röjer bort i hög grad eftersom den inte anses ha ett värde för prydnad. Dessutom har en konkurrerande växt, knölhavre, planterats in som tar över väddklintens utrymmen.
Varken vildbin eller växterna som de är beroende av har något särskilt skydd i lagstiftning eller EU- förordningar så aktiviteter för att återställa livsmiljöerna är frivilliga.

För ett bolag som Vattenfall finns det många möjligheter att agera på sina egna fastigheter som vid elnätsanläggningar eller kraftverk. Forskning visar att kraftledningsgator har blivit en viktig del av grunden för vissa arter som inte längre har tillgång till forna tiders slåtterängar. Men tack vare att ledningsgatorna röjs regelbundet från ny växtlighet så skapas liknande miljöer som slåtter och bete gav upphov till på landsbygden tidigare.

Ökad artrikedom vid Ringhals

Ett lyckat exempel på återställning av livsbetingelserna för bin finns på Väröhalvön i Hallands län där Ringhals kärnkraftverk ligger. På halvön etablerades tidigt ett naturreservat med stöd av Vattenfall för att bevara landskapet. Men enbuskar har gjort det svårt för örtväxten ängsvädd, som den rödlistade vildbi-arten guldsandbi, är beroende av. Åtgärder sattes in för att ge utrymme för ängsvädd och en inventering sommaren 2021 visade att örten nu har ökat sin utbredning i området. Guldsandbiet har också visat sig öka i antal och mycket pekar på att förutsättningarna för områdets ursprungliga biologiska mångfald har förbättrats avsevärt.

Livsnödvändiga bin
Bin är viktiga på många sätt. Utöver att de pollinerar växter som människor och djur är beroende av att äta så är växter som behöver bina även livsviktiga för vattenrening, markbindning, koldioxidneutralisering och mycket mer. Dessutom är honungen som bina producerar full av antioxidanter och vitaminer.

Vattenfall och biologisk mångfald
Biologisk mångfald och naturskydd är ett prioriterat område för Vattenfall och ett av fokusområdena i bolagets miljöpolicy. Vattenfall investerar också i långsiktig forskning och genomför sedan länge frivilliga projekt för att stärka biodiversitet lokalt.
Läs mer om Vattenfall och biologisk mångfald här!
New call-to-action

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!