CSRD och ESRS: Så ser det senaste förslaget ut

Vad är ESRS?

ESRS står för European Sustainability Reporting Standards och är de detaljerade rapporteringsstandarder som anger hur företag ska redovisa enligt CSRD. Standarderna omfattar miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade frågor (ESG) och syftar till att skapa jämförbar och transparent information för investerare, myndigheter och andra intressenter. 

Från strikt till mer flexibelt

När Europeiska kommissionen först antog ESRS Set 1 sommaren 2023 var de omfattande och upplevdes som strikta. Alla större företag inom EU skulle rapportera på ett stort antal indikatorer. Kritiken lät inte vänta på sig – för många bolag ansågs kraven vara tunga och svårhanterliga, särskilt med tanke på den korta tidsramen innan reglerna skulle börja gälla. 

Under 2025 har EU därför lagt fram förslag på förenklingar. I juli presenterades en så kallad quick fix som innebär att vissa övergångsregler kan komma att förlängas för de första företagen som ska rapportera. Samtidigt indikerar EU:s så kallade Stop-the-clock-initiativ, presenterat i april 2025, att tidsfristerna för företag som omfattas senare kan komma att skjutas framåt.

Vad innebär ändringarna i praktiken?  

De föreslagna förändringarna handlar framförallt om att kraven inte längre är lika hårt styrda. I stället får företagen i större utsträckning själva bedöma vilka upplysningar som är mest väsentliga för deras verksamhet. Förslagen kan sammanfattas i tre centrala punkter: 

• Färre obligatoriska krav 
  Vissa detaljerade indikatorer, exempelvis kring biodiversitet och resursanvändning, ser ut att inte längre bli obligatoriska för alla företag. De ska rapporteras när de bedöms vara väsentliga.
  
  
• Justerat fokus i väsentlighetsanalysen 
  Tidigare skulle företagen visa att de hade analyserat samtliga aspekter inom ramen för dubbel väsentlighet. Nu ser det i stället ut som att de främst behöver visa hur de bedömt de frågor som är mest centrala för den egna verksamheten.
  
  
• Lättare administrativ börda 
  För många företag kan förändringarna innebära en mer hanterbar rapporteringsprocess, samtidigt som det fortfarande krävs robusta rutiner för datainsamling och transparens.

Fortsatt fokus på transparens

Trots lättnaderna är målsättningen oförändrad: CSRD och ESRS ska bidra till ökad transparens kring företags hållbarhetspåverkan och risker. Det handlar både om hur verksamheten påverkar människor och miljö, och hur hållbarhetsfrågor i sin tur kan påverka företagets finansiella resultat. 

Det är viktigt att notera att ESRS 2, som innehåller allmänna upplysningar, alltid är obligatorisk. De övriga ämnesspecifika standarderna tillämpas när de bedöms väsentliga, och omfattar miljöfrågor (E), sociala frågor (S) och styrningsfrågor (G). 

Nästa steg i processen  

Med quick fix och Stop-the-clock på bordet återstår nu att se hur EU går vidare med det större förenklingsarbete som är på gång. EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) har fått i uppdrag att ta fram förslag på förenklade rapporteringskrav, särskilt för mindre och medelstora börsnoterade företag. 

För de företag som redan omfattas gäller dock att arbetet måste starta omgående. De första rapporterna enligt CSRD ska lämnas under 2025, avseende verksamhetsåret 2024. 

Mindre börda, men fortsatt krav på trovärdighet 

Förändringarna i ESRS är ett svar på oron för alltför tunga rapporteringskrav. Samtidigt innebär det att rapporteringen i högre grad bygger på företagens egna prioriteringar och bedömningar.

Den som lyckas med detta får inte bara lättare att leva upp till lagkraven, utan kan också stärka sitt förtroende bland kunder, investerare och andra intressenter.

> Läs mer om de viktigaste svenska reglerna och skatter för företag kring elhandel.