Den som i dag inte aktivt väljer elhandlare får ett anvisat elavtal. Nu är systemet på väg att fasas ut, det framgår av regeringens proposition om nya lagar om elsystemet. Det innebär att kunden i högre grad själv behöver säkerställa att både elnätsavtal och elhandelsavtal finns på plats.
För många kommer förändringen passera relativt obemärkt. För andra kan den få större konsekvenser. Det gäller inte minst kunder som har många anläggningar och uttagspunkter.
Från automatisk lösning till aktivt val
Ett anvisat elavtal är det avtal som kunden får när inget aktivt val av elhandelsföretag görs. Om kunden har tecknat elnätsavtal men inte valt elhandlare har nätbolaget hittills anvisat en leverantör, så att elen inte stängs av. När systemet med anvisade elavtal fasas ut behöver kunden i högre grad själv välja elhandlare. 
– Är man en elkund som normalt är aktiv och redan har gjort ett val påverkas man egentligen inte alls. Det är framför allt de kunder som fortfarande har ett anvisat avtal som kommer att märka av förändringen, säger Hans Dahlin, Regulatory manager på Vattenfall.
För de kunderna sker förändringen stegvis. De blir inte utan avtal från en dag till en annan, utan får i stället fortsätta hos sin nuvarande elleverantör på villkor som motsvarar ett av leverantörens ordinarie avtal.
100 000 kWh blir en viktig gräns
I den nya modellen blir 100 000 kilowattimmar per år en avgörande gräns. Kunder under den nivån ska kunna få avtal via sistahandsleverantören. Det omfattar hushållskunder och andra mindre elanvändare.
– Om en kund inte får ett erbjudande på den ordinarie marknaden, till exempel på grund av betalningsanmärkningar, ska sistahandsleverantören ändå erbjuda ett avtal. Det är alltså inte en leverantör som anvisas automatiskt, utan ett skydd för att kunden inte ska bli utan el, förklarar Hans.
För kunder med en elanvändning över 100 000 kWh per år ser det annorlunda ut. De omfattas inte av samma skyddsnät. Dessa kunder måste vända sig till elmarknaden för att få ett erbjudande.
Större krav på företag och fastighetsägare
För hushåll märks förändringen framför allt i samband med en flytt, när det blir viktigare att själv ordna ett elhandelsavtal i tid. För företag och fastighetsägare är konsekvenserna mer praktiska. Den som ansvarar för många lokaler, fastigheter eller uttagspunkter behöver ha kontroll över hela kedjan – från inflytt och utflytt till avtalsstart och vilken anläggning som hör till vilket avtal.
När den automatiska lösningen försvinner ökar risken för missar om rutinerna brister. För större aktörer blir det därför inte bara en fråga om avtal, utan också om drift, kontinuitet och intern kontroll.
– Det är viktigt att man håller koll på sina uttagspunkter och skapar ordning och reda bland dem. Har man stor rörlighet med många uttagspunkter in och ut behöver man ha löpande kontroll, så att man ser till att det finns el där den behövs, säger Hans.
2027 blir startskottet för den nya modellen
Propositionen väntas beslutas av riksdagen i juni 2026. I propositionen föreslås att reglerna om sistahandsleverantör ska träda i kraft den 1 juli 2027.
– Alla elkunder och alla marknadsaktörer kommer att påverkas, eftersom elkunder inte längre kan vara passiva utan måste teckna ett elhandelsavtal. Det innebär också att elhandelsbolag och elnätsbolag behöver utveckla sina system och processer för att de ska fungera i den nya modellen, säger Hans.
Reformen är tänkt att stärka konkurrensen och göra kunderna mer aktiva. Samtidigt markerar den ett skifte mot en elmarknad där kunden måste vara aktiv och där tydliga rutiner och framförhållning blir allt viktigare.
Faktaruta
Elnätsavtal
Tecknas med det företag som äger elnätet i området. Avtalet gäller anslutningen till elnätet och transporten av el till fastigheten.
Elhandelsavtal
Tecknas med det företag som säljer elen. Avtalet gäller vilken elhandlare kunden köper sin el av och vilka villkor som gäller.
> Läs mer om Elavtal, rådgivning och elhandel.
> Läs mer om vem som gör vad på elmarknaden.
