Det finns många sätt att spara både energi och pengar i en fastighet. Men vilken lösning är egentligen mest kostnadseffektiv? Vi har gått igenom statistiken för att komma närmare svaret.
Hus som byggs blir allt mer energisnåla för varje årtionde, och nya tekniklösningar öppnar spännande chanser till smarta besparingar. Ändå finns det fortfarande stora sparmöjligheter i enkla åtgärder hos fastighetsägare runt om i Sverige.
Vad som vore den mest kostnadseffektiva åtgärden för att förbättra din fastighets energisystem kan bara en ordentlig förstudie utvisa. Det ser olika ut mellan olika hus, beroende på en mängd faktorer. Exempelvis räntan spelar roll för hur lång- eller kortsiktigt man ska tänka.
Men låt oss ändå ta en titt på vilka åtgärder som brukar se bäst ut när svenska ägare av flerbostadshus gör sina förstudier. Det kan i alla fall ge oss tips på investeringar som vi kan fundera över för egen del.
Stor investering sparar mer – eller?
Att isolera vinden är en av de insatser som ofta kan ge störst energibesparing per investerad krona. Åtminstone att döma av statistik från BeBo, Energimyndighetens flera årtionden gamla beställarnätverk för bostadsfastighetsägare.
I ett projekt kallat Halvera mera ingår ett 60-tal förstudier för energieffektiviseringsprojekt. Diagrammets prickar visar hur mycket olika åtgärder har bedömts kosta, i genomsnitt, och hur stor energibesparing de har väntats ge under sin livslängd.
Vindsisolering brukar ha relativt låg kostnad, utslaget per lägenhet, men sparar ändå ganska många kilowattimmar på sikt. (Diagram från BeBos rapport Halvera Mera 1+2+3. Den streckade linjen, med förklaring, är tillagd.)De som ligger högt upp kostar mycket pengar. De som ligger långt till höger sparar många kilowattimmar. Det innebär att när vi drar en streckad linje med låg lutning som i figuren, då lägger den sig längs prickarna för insatserna som brukar ge störst energibesparing per krona. Och allra bäst verkar då vindsisoleringen.
Över investeringens livslängd väntas investeringen kosta motsvarande 100 kronor per kvadratmeter bostadsyta i fastigheten. För ett enkelt räkneexempel tänker vi oss att det motsvarar 10.000 kronor per bostad på 100 kvadratmeter. Totalt sparar det en bra bit över 300 kilowattimmar per kvadratmeter, över 30.000 kilowattimmar för vår tänkta 100-kvadratmeterslägenhet.
Digitaliseringsprojekt kan vara små
Nära den streckade linjen ligger andra åtgärder som ger stor besparing per investerad krona. Satsningar på belysning ger en bra kalkyl, men att de ligger nära nedre vänstra hörnet visar att det handlar om relativt små projekt (kanske bytena till LED-lampor som många i dag ändå är klara med). Liknande profil har snålspolande kranar, satsningar på termostater och injustering, samt styr- och reglertekniska införanden.
Uppe till höger ser vi storsatsningarna: bergvärmepumparna, installation av så kallade FTX-system där centrala fläktar hanterar luften även till varje bostad, fasadisolering, fönsterbyten – samt frånluftsvärmepumpar (”FVP”) som fångar upp värme ur den använda luften och återbrukar den för till exempel vattenuppvärmning.
Fasadisoleringen ligger dubbelt så högt upp som frånluftsvärmepumparna i diagrammet. Så är det ett dåligt sätt att använda pengar? Ja, ofta kan det nog vara bättre med åtgärderna längre ner, men man behöver inte utesluta tanken. Fönsterbyten och fasadisolering kan göras tillsammans, och i samma veva som exempelvis en balkongrenovering. Då sparar man in på exempelvis byggställningskostnaderna som varje åtgärd annars skulle vara förenad med.
Kan också ge komfort
Kostnaden för FTX ligger högt upp, men brukar också vara tänkt att göra inomhusklimatet behagligare. Kostnaden för solceller ligger relativt högt enligt diagrammet, men lär i verkligheten ha rört sig kraftigt neråt sedan siffrorna var aktuella.
Slutligen ska man också komma ihåg att kilowattimmar och pengar inte riktigt är samma sak. Kring millennieskiftet var offentligt stödda försök med solvärmefångare populära, som komplement till fjärrvärme. Det kunde ge mycket energi, men främst på sommaren när den var värd minst pengar. I dag är marknaden för större solvärmeanläggningar nästan avsomnad i Sverige – medan tillväxten är enorm vad gäller anläggningar med solceller för elproduktion.
Analysrapporten Halvera Mera 1+2+3 finns tillgänglig på BeBos webbplats.
Få kontroll över din energiförbrukning
Med en mätsignalutgång får du enkelt kontroll på din energiförbrukning och ditt flöde – allt i realtid. På så sätt kan du identifiera vad som drar större mängder energi, och därmed öka möjligheterna att spara energi.
Är du intresserad?
Kontakta oss direkt! Kontaktuppgifter till ansvarig säljare på respektive ort hittar du genom att klicka på din ort. Till våra orter >
