En mycket aktuell fråga på samhällsagendan är hur vi uppnår ett fossilfritt samhälle och hur lång tid vi har på oss att nå dit. Samtidigt inser många att vi sitter fast i gamla vanor och gammal infrastruktur. Omställningen behöver bli mycket omfattande för att vi ska lyckas uppnå klimatmålet om att vara klimatneutrala till år 2045. Så hur når vi klimatneutralitet till år 2045?
För att nå våra klimatmål om 100% fossilfrihet till år 2045 måste minskningen av växthusgaser ske mycket snabbt. För att uppnå det måste alla delar av samhället ställa om. En utökad elektrifiering är grundläggande för att möjliggöra ett fossilfritt samhälle och efterfrågan av energi och infrastrukturlösningar från förnybara källor kommer fortsatt öka. Vissa delar av samhället står dock för den största delen av utsläppen - basindustrin och transportsektorn. En utökad elektrifiering är nyckeln och löser vi det är vi på god väg mot att nå klimatmålen.
För att nå klimatmålen och bli 100% fossilfria behöver vi:
- Ett robust elsystem baserat på 100% förnybar, klimatneutral el.
- En energi- och resurseffektiv nationell värmeförsörjning.
- Elektrifiering av industriella processer.
- En helt fossilfri fordonsflotta.
Läs vidare om hur elektrifiering tar oss närmare våra klimatmål. Läs även vår trendspaning där vi redogör för fem mycket aktuella trender i samhället och hur de påverkar såväl ditt företag och energilandskapet.
Sverige har satt ett mål att vara klimatneutralt 2045
- men då behöver utsläppen minska 5x snabbare än de senaste 25 åren.
Riksdagen röstade ja för klimatpolitiska ramar den 15 juni 2017. I samband med detta mål föreslog regeringen också en klimatlag som innebär en skyldighet för de kommande regeringarna att genomföra klimatpolitiken utifrån klimatmålen och rapportera om framstegen. Allt i syfte att, senast 2045, inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, dvs, att nå klimatneutralitet och vara fossilfri inom en generation.
Klimatmålet som framgår av regeringens förslag:
- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Det kan exempelvis vara ökade upptag av koldioxid i skog och mark samt investeringar i andra länder.
- Utsläppen i Sverige utanför EU ETS bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990 och senast år 2040 vara minst 75 procent lägre. För att nå målen till år 2030 och 2040 får högst 8 respektive 2 procentenheter av utsläppsminskningarna ske genom kompletterande åtgärder.
- Utsläppen från inrikes transporter utom inrikes flyg ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU ETS.
Läs om Vattenfalls handlingar för att nå klimatmålen
Hur ska vi då nå målet mot klimatneutralitet?
För att nå målet mot klimatneutralitet och 100% fossilfritt inom en generation, till år 2045, så måste alla delar av samhället ställa om. Det finns dock delar av samhället som släpper ut mer, och som om det skulle åtgärdas, ge oss ett ordentligt kliv framåt mot våra mål.
Sverige släpper totalt ut ca 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Industrin står för 17 miljoner ton och transportsektorn för 18 miljoner ton. Industri och transport är därför med sina 65% av de totala utsläppen intressanta att titta närmare på för att kapa en stor del av klimatpåverkan. Dessutom är det tre tydliga sektorer inom industrin som utmärker sig – stål, cement och raffinaderier. Dessa tre industrisektorer står för totalt 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Lär dig mer om Energiomställningen och klimatneutralitet
Elektrifiering är nyckeln
Forskning och utveckling pågår inom samtliga 3 industrisektorer för att reducera och eliminera utsläppen av växthusgaser. Nyckeln är elektrifiering.
Inom stålindustrin tittar man på att ersätta kolet som insatsvara och istället använda vätgas. Vätgasen i sin tur är framställd genom spjälkning av vatten genom elektrolys – elen som används är i sin tur fossilfri.
Inom raffinaderiindustrin gör man en liknande lösning som inom ståltillverkningen, dvs att ersätta kolet som insatsvara mot vätgas som framställts med fossilfri el.
Slutligen inom cementtillverkningen gör man tester på att ersätta de fossila bränslen som krävs i cementtillverkningen med elektrifiering – även här med fossilfri el.
Den andra stora utsläppskällan – transportsektorn – är också på god väg att minimera sina utsläpp och användning av fossila bränslen. Svaret är även här givet – elfordon som laddas med fossilfri el.
%20(1).png?width=800&name=Webp.net-resizeimage%20(5)%20(1).png)
Räcker det med att skifta över till klimatneutral el, och vad innebär egentligen klimatneutral el?
All framställning av kraft tär på vår miljö och påverkar vårt klimat. En dellösning är enligt exemplen ovan att elektrifiera med el som är garanterad klimatneutral. Dock så finns det ett antal åtgärder som man först måste åtgärda och se till att man som företag har kontroll över innan man tar steget att elektrifiera eller klimatkompensera. T.ex. gäller det att ha koll på sin totala förbrukning av el och att man verkligen har gjort allt för att först energieffektivisera och reducera sitt klimatavtryck så mycket som möjligt.
Sammanfattning
Hur vi uppnår ett hållbart och klimatneutralt samhälle är en mycket aktuell fråga på samhällsagendan. Sveriges mål är även att vara 100% fossilfria till år 2045.
För att lyckas nå klimatmålet är elektrifiering nyckeln. Det kan sammanfattas i fyra huvudsakliga byggstenar:
- Ett robust elsystem baserat på 100% fossilfri el
- En energi- och resurseffektiv nationell värmeförsörjning
- Elektrifiering av industriella processer
- En helt fossilfri fordonsflotta
Hur ligger vi till på resan mot 100% klimatneutralitet? Vi har lyckats spåra fem trender i samhället som påverkar vårt energilandskap och de företag verksamma i den. Ladda ner trendspaningen för att läsa mer.
