Så är läget för den skadade tryckhållaren på Ringhals 4

I slutet av augusti uppstod en skada på en tryckhållare på kärnkraftverket Ringhals 4. Händelsen hade ingen säkerhetsmässig betydelsen, men orsakade ett längre stillestånd av Ringhals 4 än planerat. Det omfattande arbetet med att reparera och återställa inleddes omedelbart och har inkluderat bland annat att bygga en exakt kopia av tryckhållaren och städning med hjälp av en kanadensisk robot kallad kryparen. Läs allt om hela resan till återstarten av Ringhals 4.

Varje år genomförs en så kallad avställning på Vattenfalls kärnkraftverk då underhåll och uppgraderingar utförs på anläggningen och bland annat bränsle och olika slags komponenter ses över och byts ut. Det var i slutet av en sådan avställning i slutet av augusti, som det upptäcktes en skada i Ringhals fjärde reaktor. Skadan hade inträffats i tryckhållaren, en av anläggningens större komponenter. Av misstag hade tryckhållarens värmare spänningssatts under ett test, vilket ledde till att de överhettades och skadorna krävde reparation. Eftersom reaktorn just då var avställd påverkades inte säkerheten vid anläggningen och ingen person kom heller till skada, men effekten av skadan blev ändå stor.

Själva storleken på tryckhållaren utgör en utmaning. Höjden är 12,8 meter och diametern 2,4 meter. Vikten är 84 ton. När den är i drift är den fylld till hälften av vatten, hälften av ånga, och dess funktion är att kontrollera och reglera trycket i reaktorsystemet och förhindra vattnet i reaktorn från att koka.

tryckhållare_VF
Tryckhållaren är 12,8 meter hög och har en diameter på 2,4 meter. På den övre delens kupol ses den 40 cm stora luckan där reparatörerna kryper in.

Att reparera en tryckhållare är därmed heller ingen liten sak. Delar av behållaren är radioaktiv och de värmare som alla behövde tas ut och rengöras var placerade i botten av tryckhållaren. Regelverket kring vad och hur man får göra är dessutom omfattande, allt måste kvalificeras och dokumenteras, vilket ytterligare gör att processerna blir utdragna. Efter ett par dagars översyn kunde man redan i början av september konstatera att det skulle dröja flera månader innan Ringhals 4 skulle kunna tas i bruk igen.

Exakt kopia byggdes för att öva reparationen

I en tid av stora behov av el och inte minst den stabilitet i leverans som kärnkraften kan stå för var olyckan och det efterföljande reparationsarbetet så klart olyckligt, men arbetet sattes i gång omedelbart och på ett minst sagt spektakulärt sätt.

För att kunna öva alla moment i reparationen byggdes på mindre än två månader en exakt kopia av tryckhållaren för att i detalj kunna testa alla specialverktyg som kommer behöva användas när läget blir skarpt och tryckhållaren ska vara i full funktion igen (en förutsättning för att den ska kunna användas).

En reparation av en tryckhållare är ett väldigt komplext projekt. Till exempel var det svårt att hitta kopior av de stora modulerna som utgör inneslutningen i modellen, det krävdes att en person i teamet kom på att Vattenfall för femton, tjugo år sedan hade anlitat ett företag i Degerfors för en specialbeställning av just sådana. Även att ta fram ritningar inför alla olika moment som behövde tränas på och att hitta balkar som kunde hålla upp kopian av tryckhållaren visade sig vara stora utmaningar, precis som alla de svetsarbeten som behövde göras på liten yta och i en utmanande miljö.

tryckhållare_bild2_VF
En fullskalig modell av tryckhållaren har byggts upp i Ringhals träningscenter för att så verklighetsnära som möjligt kunna öva alla moment som behövs för att återställa den viktiga förlagan. Manluckan är 40 cm Ø och enda vägen in i tryckhållaren.

Så undviks risk för strålning under reparationen

Kopian av tryckhållaren stod klar i mitten av oktober i Ringhals testanläggning, där takhöjden var tillräcklig för att rymma den över 16 meter höga behållaren, samt balkkonstruktionen och ställningarna runt den. Först därefter kunde övningarna på kopian, som sedan skulle överföras till den riktiga tryckhållaren, dra i gång på allvar.

En av de stora utmaningarna med arbetet i tryckhållaren är att allt måste ske på ungefär tolv meters avstånd, vilket gör att reparatörerna får arbeta från en blyförsedd plattform som de får sänka ned kameror och verktyg från genom ett litet hål. Med verktygen, placerade på långa stänger, ska de sedan ta ut tryckhållarvärmarna och reparera dem. För att säkerställa att ingen utsätts för höga doser strålning övervakas hela tiden arbetet med mätutrustning och strålskyddspersonal.

Eldriven robot städar i tryckhållaren

Värmarna i bottenplattan är hela 68 till antalet och tas ut, repareras och sätts tillbaka en i taget med de verktyg och metoder som tagits fram under arbetet i kopian under hösten.

När händelsen i tryckkokaren först inträffade smälte delar av värmarna och de pärlor av smält metall som ligger kvar på botten behöver sopas upp. För att göra det används en kanadensisk robot som döpts till Kryparen: en eldriven städare som tar sig fram på larvfötter och styrs via en fjärrkontroll. När Kryparen gjort klart sitt arbete högtrycksspolas tryckhållaren med hjälp av en annan robot. Först därefter kan reparationen och rengöringen av tryckhållaren anses färdig. Det kommer att ta ytterligare tid i och med att varje litet moment kommer kräva extrem noggrannhet och säkerhet, men en bit in på det nya året kommer Ringhals 4 kunna återstarta.

kryparen_VF (1)
”Kryparen” utrustad med ett sugmunstycke som 3D-printats på Ringhals.