Byggföretag och fastighetsägare spelar nyckelroller när utsläppen av växthusgaser ska sänkas. På 25 år har deras belastning minskat kraftigt, främst för att uppvärmningen har blivit mer miljöeffektiv.
En titt på staplarna i Boverkets statistik ger trots allt en uppmuntrande bild av hur klimatutsläppen från de svenska bygg- och fastighetssektorerna minskar från årtionde till årtionde.
Vid mitten av 1990-talet låg måttet stadigt över 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter, men den senaste officiella siffran nu nere på 12,8 miljoner ton, för 2016. Den sistnämnda mängden utgjorde strax över en femtedel, 21 procent, av Sveriges totala växthusgasutsläpp.
Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn, tidsserier 1993–2007 och 2008–2016. Källa och illustration: Boverket.
Som man ser på staplarnas röda delar så har växthusgasutsläppen från uppvärmningen av byggnader minskat kraftigt. De blåa delarna av staplarna, som representerar byggande och renovering, har inte rört sig nedåt lika snabbt över tiden.
Diagrammet ger bilden i grova drag. Om man vill förstå nyanserna behöver man som vanligt fundera närmare över vad varje siffrorna betyder. Det lilla hoppet nedåt mellan 2007 och 2008 beror delvis på ändrat sätt att räkna. Det är det som markeras av asteriskerna vid årtalen därefter.
Staplarna visar utsläpp som sker i Sverige, men inte de som vållas i andra länder när importvaror till svenska fastigheter tillverkas och hanteras. För 2016 beräknas dessa utländska utsläpp, orsakade av den svenska bygg- och fastighetssektorn, uppgå till 8,2 miljoner ton. Totalt orsakade svenska fastigheter alltså 21 miljoner ton växthusgasutsläpp under året.
Läs mer om elkonsumtion inom fastigheter här.
En het fråga hos fastighetsägare just nu är energiförsörjningen till elbilar, och hur den kan samspela med elen för fastigheterna. Det ger fastighetsägare och bostadsrättsföreningar möjlighet att minska växthusgasutsläppen inte bara från den egna sektorn utan även transportsektorns.
