Överskottsvärme finns det gott om i energisystemet. Frågan är vad vi gör med den. I takt med att elektrifieringen ökar och energisystemet blir mer väderberoende växer intresset för tekniker som kan lagra energi över tid. Ett av de mer uppmärksammade alternativen är varma groplager – storskaliga värmelager som fungerar som ett slags värmebatteri i marken.
I flera europeiska länder testas och byggs nu groplager som kan lagra värme från sommar till vinter. Tekniken är enkel i sin grundidé men kräver noggrann planering, rätt geologi och ett väl utbyggt fjärrvärmesystem.
Ett lager av jord, vatten och isolering
Ett varmt groplager är i praktiken en stor, grävd grop som fylls med vatten. Gropen isoleras noggrant och täcks över, ofta med jord och ett skyddande lock. När överskottsvärme finns tillgänglig – till exempel från industri, kraftvärme eller solvärme – leds den ner i vattnet och lagras där.
Värmen kan sedan tas upp igen när behovet är större, ofta månader senare. Något som möjliggör utjämning av skillnaderna mellan när energin produceras och när den används. Det gör groplager särskilt intressanta i länder med tydliga säsongsskillnader i värmebehov, som i norra Europa.
Ett värmelager i stor skala
Varma groplager kan beskrivas som en form av värmebatteri, eller energilager för värme. Precis som andra värmelager bygger tekniken på att värmeenergi lagras i ett material – i det här fallet vatten – som omges av isolerande lager. I groplager utgörs isoleringen av både tekniska material och den omgivande marken.
Jämfört med andra typer av värmelager är groplager tekniskt enkla och kan byggas i mycket stor skala. Det gör dem relevanta för fjärrvärmesystem, där de kan fungera som ett komplement till exempelvis ackumulatortankar eller värmelager i berg.
I takt med att elmarknaden blir mer volatil ökar intresset för lösningar som kan avlasta systemet när efterfrågan är hög.
> Läs mer om energilagring här.
Passar där fjärrvärmen är stark
Tekniken lämpar sig bäst i områden där fjärrvärmen redan spelar en central roll. Där finns infrastrukturen för att både ta tillvara på överskottsvärme och distribuera den vidare till kunder.
I Danmark har flera stora groplager byggts i anslutning till fjärrvärmenät, ofta i kombination med solvärmeparker. För energibolag handlar det om att väga investeringar mot nytta över tid. Groplager kräver stora ytor och är kapitalintensiva, men kan bidra till stabilare drift och lägre bränslekostnader.
En pusselbit i ett mer flexibelt energisystem
Varma groplager är ett exempel på hur lagring kan användas för att ta tillvara resurser som annars riskerar att gå förlorade.
I ett energisystem där el, värme och industri i allt högre grad kopplas samman blir gränserna mellan sektorerna mindre tydliga. Överskottsvärme från en process kan bli en tillgång i en annan.
Samtidigt är groplager ingen universallösning. De behöver kombineras med andra tekniker och anpassas efter lokala förutsättningar. Precis som med andra energilager handlar det om att hitta rätt verktyg för rätt plats.
Hur stor roll tekniken kommer att spela i Sverige återstår att se. Men att överskottsvärme allt oftare ses som en resurs, snarare än ett problem, är en tydlig trend. Och i ett energisystem under snabb förändring kan även det som lagras under marken få stor betydelse ovan jord.
