Omställningen till fossilfritt gör det nödvändigt att tänka nytt när det gäller uppvärmning. En ökande mängd överskottsvärme gör att fjärrvärme blir ett mer attraktivt alternativ för allt fler samhällen och i bland annat Storbritannien görs miljardsatsningar.
I Sverige och Nordeuropa har utvecklingen under många decennier gått mot fjärrvärme. Det är så utbrett att mindre än 5 procent av det svenska byggnadsbeståndet värms med fossila bränslen.
I resten av världen ser det helt annorlunda ut. Många länder är fortfarande beroende av fossila bränslen för att värma och kyla byggnader och se till att det finns varmvatten i kranarna. Det sitter fortfarande ofta en olje- eller gaspanna i källaren på varje enskilt hus när man i stället kunde använt en central fjärrvärmelösning.
Samtidigt produceras också stora mängder överskottsvärme som hade kunnat återanvändas i ett fjärrvärmesystem.
– Mängden städer, regioner och länder i Europa som slösar bort sin överskottsvärme samtidigt som de spenderar miljarder på naturgas eller elvärme är häpnadsväckande, konstaterar Brian Vad Michelsen, professor i energiplanering och förnybara energisystem vid universitetet i Ålborg i The Guardian tidigare i år.
Olika traditioner
I en rapport från energieffektiviseringsföretaget Danfoss beskrivs en situation där EU:s totala mängd överskottsvärme är nästan lika stor som hela unionens sammanlagda behov av värme och varmvatten. Ändå är det bara en bråkdel av medlemsländerna som använder fjärr- eller överskottsvärme.
Mycket av skillnaden mellan länder och regioner handlar om traditioner. Medan Sverige tog 70-talets oljekris som ett tecken på att det var dags att byta värmesystem till något mindre nyckfullt, och därmed började installera värmepumpar och fjärrvärmesystem, fortsatte många på den inslagna vägen och använde oljepannor för uppvärmning av byggnader som de tidigare gjort. På många håll har det också funnits en tveksamhet kring om fjärrvärmen verkligen kan leverera en jämn värmetillförsel också vid väldigt kallt väder.
Viktigt att utbyta erfarenheter
Men nu börjar fler länder i Europa och Nordamerika gå i de nordiska ländernas fotspår. I Storbritannien, där uppvärmning av hus står för än dryg femtedel av de totala koldioxidutsläppen, gjordes det 2021 en satsning på 3,2 miljarder kronor på en utbyggnad av fjärrvärmenäten. I Brent Cross Barnet, norr om London, byggs samtidigt också ett av världens största fjärrvärmeverk.
Dessutom har ett projekt genomförts där överskottsvärme från tunnelbanan har använts för att värma bostäder och kommersiella byggnader i Islington i centrala London. I New York Times menar Rowena Champion, stadsdelens ansvariga för miljö- och transportfrågor, att samarbete och att titta på vad andra gör eller har gjort är en nyckel för en snabb utveckling.
– Vad vi gör här är ett experiment, det är vi på det klara med, men vårt arbete kommer förhoppningsvis kunna hjälpa andra. Ska vi försöka tackla klimatkrisen behöver vi dela med oss av kunskap.
Stor potential i USA
I USA står uppvärmningen av hus och varmvatten för en dryg fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen och i storstäder kan siffran vara betydligt högre än så, i New York landar den på närmare 70 procent. Men initiativ har tagits för att förbättra de siffrorna. Regeringen erbjuder skattereduktioner för de husägare som byter oljepannor mot värmepumpar och i ett antal städer är det numera förbjudet att koppla upp nya byggnader till gasnätet.
Problemet med många storstäder som New York och London är att värmesystemen ofta är bygga för oljepannor och gas, de konstruerades långt innan fjärrvärme ens existerade. Ett byte blir dyrt och svårt, inte minst eftersom tekniken för många är ny och det därmed inte finns vana installatörer.
Men trots de tekniska utmaningarna som finns i vissa länder är de ekonomiska och klimatmässiga vinsterna så stora att fjärr- och överskottsvärme ändå lär bli mer och mer utbrett.
– Kan man börja använda flera olika strömmar av överskottsvärme så kommer man kunna göra en drastisk minskning av växthusgasutsläppen. Varför ska vi bränna gas vid 1 000 grader för att värma badvatten till 30 grader? Vi behöver arbeta med naturen för att optimera vår värmeanvändning, menar Jon Gluyas, professor vid brittiska Durham University (som specialiserar sig på geoenergi och insamling och lagring av koldioxid) i New York Times.
