Publicerades: 2022-07-04 Lästid: 5 min
Förnybar energiFjärrvärmeKraftvärme

Från sopberg till energiresurs

Ladda ner som PDF

Visste du hur mycket sopor genomsnittssvensken ger upphov till, varje år? Hela 450 kilo. Att i högre grad se avfall som en resurs är en förutsättning för ett hållbart samhälle.

Senast 2025 ska det så kallade avfallspaketet vara genomfört i EU. Målet är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering. Bland det som ska införas finns separat insamling av biologiskt avfall och textilavfall.

Avfallspaketet innebär ett skifte i synen på avfall och resursåtervinning, men det är inte första gången i historien som vi har kommit att omvärdera det som blir över.

Från gödsel till sopberg

I bondesamhället var det inte mycket som blev över. Det matavfall som uppstod gick till djuren eller blev till gödsel på åkrarna. Ägodelarna var få och brukades till slutet.
Med industrialiseringen under 1800-talet ändrades förutsättningarna. Ägodelarna var fortsatt få, men konsumtionen bytte skepnad och avfallsbergen började ta form i närheten av städer och större byar. Hundra år senare var avfallsupplagen fulla. På 1950-talet övergick man till att bränna soporna.

När Sveriges fjärrvärmenät byggdes ut på 1970-talet, i kölvattnet av den kraftiga prisökningen på olja, såg man energipotentialen i avfallet

När Sveriges fjärrvärmenät byggdes ut på 1970-talet, i kölvattnet av den kraftiga prisökningen på olja, såg man energipotentialen i avfallet. Avfallsförbränningsanläggningar växte fram i snabb takt.

Väletablerad avfallshantering

Reglerna för avfall på deponi, det vill säga soptippar, skärptes i början av 2000-talet och brännbart avfall fick inte längre deponeras. I dag är sopsortering och tillvaratagande av avfall väletablerat, och Sverige importerar sopor som energiresurs och avgiftar det samtidigt – en slags export av avfallshantering. Utsläppen från fjärrvärmen har också minskat i takt med att energiåtervinning från avfall har ökat.
Men mycket återstår att göra.

Vid Uppsala universitet arbetar forskare vid den tvärvetenskapliga plattformen UUSI (Uppsala University Sustainability Initiatives) med hållbarhetsfrågor. Här verkar bland annat Björn Wallsten från sociologiska institutionen och Per Fors från institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik kring hur avfall i högre grad kan komma att utgöra en resurs. De understryker båda behovet av bättre hållbarhet för de produkter som tillverkas.

I dag finns en större mängd guld och koppar i våra kasserade IT- och elprodukter än i guld- och kopparmalm

– Ingen vill se eller känna lukten av sopberg, men när vi bränner eller gräver ner avfall riskerar vi att gå miste om värdefullt material och det skapar i processen andra hållbarhetsrelaterade problem. Men hur får vi massa olika aktörer inom IT-industrin att samverka för att minska avfall och förlänga produkters livslängd? Där är forskningen extra viktig, säger Per Fors i en artikel på Uppsalauniversitet.se.

Hur stort värde som finns i det vi i dag kallar för sopor är tydligt sett till vad de innehåller. I dag finns en större mängd guld och koppar i våra kasserade IT- och elprodukter än i guld- och kopparmalm. Att återvinna materialen tar tid och kostar pengar, men Björn Wallsten menar att det är nödvändigt.

– Har man gjort sig omaket att gräva upp någonting ur jordskorpan är man skyldig att se till att använda det så länge som möjligt, säger Björn Wallsten.

Sopberg med mer att ge

Det byggs inga nya sopberg i Sverige, men de som finns kan ha något att ge. Flera före detta sopberg har förvandlats till skidbackar. Slalombacken Bräntberget i centrala Umeå är ursprungligen en gammal soptipp. Även Brudarebacken i Göteborg har en historia som soptipp.

I det platta och gröna Danmark öppnade 2020 Copenhill i stadsdelen Amager i Köpenhamn. Med sina 85 meter är den kombinerade förbränningsanläggningen och skidbacken, byggd på själva biobränsleanläggningen den högsta i staden. I marknadsföringen leker man med sopbergens historia som de enda riktiga backarna i Danmark. Man åker alltså skidor på "ett sopberg", men det är samtidigt en av världens mest hållbara anläggningar för energiåtervinning!

SOPBERG_1200

Bild: Copenhill


Så mycket slänger vi:

  • 449 kilo eller 1,23 kilo om dagen. Så mycket avfall gav var och en av oss upphov till i genomsnitt under år 2020.
  • Av detta var 42 kilo per person och år farligt avfall i form av bland annat skrotade bilar och elektronisk utrustning.
  • Från år 2014 till år 2020 ökade mängden avfall per person och år i genomsnitt med 19 kilo.

Källa: Naturvårdsverket

 

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.