Större forskningssatsningar från näringslivsaktörerna. Det krävs för Sverige ska kunna möta det globala hållbarhetsmålet om en hållbar industri, innovationer och infrastruktur, menar Jonas Bergqvist vid forskningsinstitutet Rise.
Hållbar industri, innovationer och infrastruktur är nummer 9 av FN:s totalt 17 globala hållbarhetsmål för utvecklingen fram till år 2030. Det är en målsättning som för Sveriges del kokas ner och konkretiseras i en rad nationella mål med olika slutdatum, fossilfri elproduktion 2040, fossiloberoende fordonsflotta 2030 och klimatneutralt samhälle 2045.
En nationell elektrifieringsstrategi är under utveckling och ska läggas fram senast i oktober 2021.
Det som kan ge störst utdelning är vätgas genom elektrolys för industrin, och en elektrifiering av fordonsflottan.
Energiproduktionen i Sverige är redan förhållandevis grön. De stora koldioxidutsläppen kommer i dag från industri och transporter. Det är här utvecklingen kommer att vara avgörande, konstaterar Jonas Bergqvist, fokusområdesledare för framtidens elsystem energisystem vid Rise.
– Inom industri och transport måste vi bort från det fossila. Det vi vid Rise ser som det som kan ge störst utdelning är vätgas genom elektrolys för industrin, och en elektrifiering av fordonsflottan.
Inte ett fåtal lösningar
Ur infrastruktursynpunkt kan det möjligtvis innebära ett behov av elvägar, men Jonas Bergqvist tror att det är en lösning som främst kommer att användas lokalt, exempelvis inom ett industriområde eller en större industri. Det är över huvud taget svårt att prata om en eller ett fåtal lösningar, menar han.
– Målet säger att vi ska bygga en uthållig infrastruktur. I och med en ökad elektrifiering kommer vi att få större utmaningar vad det gäller frekvensbalansering och flaskhalsar. Vi måste jobba mer med flexibilitet framöver. Regionalt och lokalt krävs olika typer av förstärkningar av energiförsörjningen. Kanske måste man även lägga produktionen i vissa regioner.
Avgörande att öka forskning
Elvägar är ett för närvarande uppmärksammat infrastrukturmoment. Ett annat är 5G, där Sverige inte hunnit lika långt som Schweiz och Sydkorea. För Jonas Bergqvist är det ingen större anledning till oro.
– Vi är inte så väldigt sena som man ibland hör, det finns väldigt få ställen där man har nått en bred utbyggnad. Men visst är det intressant. Det 5G ger jämfört med 4G är ju uppkopplingar med liten fördröjning, vilket möjliggör snabb respons mellan olika enheter. Det är avgörande om du exempelvis ska försöka fjärrstyra en bil. 5G och senare tekniker kommer givetvis kunna ligga till grund för nya intressanta innovationer inom en rad områden, men jag ändå tycker inte att man ska överindexera på en sådan infrastrukturutbyggnad.
I en internationell jämförelse satsar många svenska företag en relativt liten del av sin omsättning på forskning och innovation
För Jonas Bergqvist är den stora frågan i stället hur Sverige ska möta delmål 9.5: att öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn.
– När det handlar om att främja innovation måste Sverige göra ännu mer. I en internationell jämförelse satsar många svenska företag en relativt liten del av sin omsättning på forskning och innovation. För fordonsindustrin ligger siffran globalt sett på 16 procent, i Sverige är den 6 procent. För kategorin chemicals och energy är den globala siffran 4,1 procent medan de svenska energibolagen inte ens kommer upp i 1 procent. Det man frågar sig då är om statens pengar kommer räcka för att sätta oss i förarsätet för att köra steg 9 i mål. Det tror inte jag. Det krävs stora större satsningar även av näringslivsaktörerna för att vi ska lyckas.
FN:s 17 globala hållbarhetsmål sträcker sig fram till 2030. Läs mer om mål nummer 9 ”Hållbar industri, innovationer och infrastruktur” här.