Nya EU-förslag ska förenkla hållbarhetsrapporteringen

Den 6 maj 2026 presenterade EU-kommissionen ett förslag till reviderade standarder för hållbarhetsrapportering, ESRS. Förslaget är en del av det så kallade Omnibus I-paketet och syftar till att göra rapporteringen mer proportionerlig och användbar.

Samtidigt ligger EU:s övergripande klimatambition fast. Målen om klimatneutralitet till 2050 och anpassning till Parisavtalet förändras inte. Det som föreslås är framför allt ett nytt sätt att prioritera vilken information företag ska rapportera.

> Läs mer om vad som händer med CSRD och ESRS.

Färre datapunkter och större fokus på det väsentliga

En av de största förändringarna är att antalet obligatoriska datapunkter föreslås minska med omkring 60 procent jämfört med dagens ESRS-standarder från 2023. Klimat redovisas fortsatt inom ESRS E1 och omfattar klimatpåverkan (utsläpp), klimatrisker (fysiska och omställningsrelaterade) samt energianvändning och energimix.

Tyngdpunkten flyttas från omfattande beskrivningar till mer fokuserad och beslutsrelevant information. För klimat- och energiområdet betyder det att företag fortsatt behöver redovisa exempelvis utsläpp, energianvändning och klimatrelaterade risker men med färre detaljerade texter och kompletterande resonemang.

Tanken är att rapporteringen i högre grad ska spegla det som faktiskt är viktigt för verksamheten och för investerare.

Ett viktig förtydligande är att företag endast behöver rapportera det som bedöms vara väsentligt efter genomförd dubbel väsentlighetsbedömning enligt ESRS 1. Om klimat inte är väsentligt för verksamheten ska detaljerad klimatrapportering inte krävas. Detta markeras tydligare än tidigare, bland annat för att undvika överrapportering av information som inte används i beslutsfattande.

Övergångsplaner och 1,5 gradersmålet

Företag som rapporterar om en klimatomställningsplan ska även fortsättningsvis relatera denna till EU:s klimatmål. En viktig nyhet är att om företagets mål inte är förenliga med 1,5-gradersmålet, ska detta öppet redovisas och förklaras. Det handlar inte om ett nytt krav på ambition, utan om ett tydligare krav på transparens och jämförbarhet.

Energianvändning fortsatt viktig

Även energirapporteringen behåller sin centrala roll i de nya standarderna. Företag ska fortsatt redovisa total energianvändning och hur energimixen ser ut mellan fossila, förnybara och kärntekniska energislag. För energiintensiva verksamheter och sektorer med stor klimatpåverkan kvarstår dessutom mer detaljerade krav kring fossil energianvändning.

Samtidigt föreslås reglerna bli tydligare och enklare att tillämpa. Bland annat ska beräkningsprinciperna för köpt el och slutlig energianvändning förtydligas.

Större flexibilitet för utsläppsrapportering

En annan förändring gäller hur företag definierar gränserna för rapportering av växthusgasutsläpp. Förslaget tydliggör att både finansiell kontroll och operativ kontroll kan användas som grund, i linje med internationell praxis enligt GHG-protokollet.

Det kan få praktisk betydelse för koncerner med komplexa värdekedjor, joint ventures eller leasingupplägg där dagens rapportering ofta upplevs som svår att hantera.

Samtidigt kvarstår kravet på att redovisa de finansiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter. Här öppnar förslaget dock för större flexibilitet genom att uppskattningar och intervall uttryckligen tillåts och justeringar av dessa ska inte längre automatiskt ses som rapporteringsfel..

Det ska göra rapporteringen mer realistisk och bättre anpassad till hur företag faktiskt arbetar med riskanalys och framtidsbedömningar.

Hur kommenteras förslaget så här långt?

Även om förslaget är relativt nytt har det redan kommenterats av ett antal centrala aktörer, där en tydlig samsyn kan urskiljas:

• EU institutioner och standardsättare, såsom EFRAG och den europeiska värdepappersmyndigheten ESMA, beskriver förslaget som en nödvändig förenkling som ska förbättra proportionalitet och efterlevnad – utan att urholka kraven på relevans, jämförbarhet eller investerarskydd.
  
• Revisions- och rådgivningsföretag välkomnar minskad komplexitet och bedömer att rapporteringen i högre grad blir hanterbar på ledningsnivå. Samtidigt betonas att klimat och energifrågor fortsatt kräver strategisk uppmärksamhet där de är affärskritiska.
  
• ESG och regelverksanalytiker pekar på att förenklingen snarare stärker rapporteringens kvalitet genom att fokusera på det som är väsentligt. Flera varnar dock för risken att förslaget i debatten misstolkas som att EU sänker sina klimatkrav – något som inte stöds av innehållet i förslaget.

Sammanfattningsvis präglas kommentarsläget av en positiv syn på minskad administrativ börda, kombinerad med ett tydligt budskap om att förenkling inte innebär sänkta klimat eller energirelaterade ambitioner.

Vad betyder det för svenska företag?

Om förslaget antas i sin nuvarande form kan hållbarhetsrapporteringen bli mindre tekniskt betungande och mer strategiskt inriktad.

För svenska företagsledningar innebär det sannolikt att fokus i högre grad flyttas till hur klimat- och energifrågor påverkar investeringar, konkurrenskraft och affärsrisker snarare än till omfattande detaljrapportering.

Förslaget ska nu behandlas i EU:s formella process. Om det godkänns utan större förändringar kan de reviderade ESRS-reglerna börja gälla för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027, med möjlighet till frivillig tillämpning redan under 2026.

> Läs mer om initiativet här.
> Läs mer om hållbarhet för företag.