Viking Line är först i världen med den nygamla tekniken i kommersiellt bruk. Ett mekaniskt segel hjälper till att driva fartyget Viking Grace framåt.
Projektet är ett samarbete mellan Viking Line och finländska cleantech-företaget Norsepower, som utvecklat ett så kallat rotorsegel i modern tappning. Trots sitt namn ser ett rotorsegel mer ut som en skorsten. Seglet på Viking Grace är 24 meter högt, med en diameter på 4 meter.
Det moderna rotorseglet drivs av den så kallade Magnuseffekten. När en roterande yta möter vind med olika tryck från olika sidor förflyttas föremålet i riktning mot det mindre trycket. Det är alltså skillnaden mellan lufttrycken som “drar” fartyget framåt. Maximal dragkraft fås ut när vinden kommer från sidan. Om det är motvind funkar seglet inte alls.
Rotorseglet ska spara uppemot 300 ton bränsle och 900 ton koldioxidutsläpp för Viking Grace varje år, något Viking Lines vd Jan Hanses är mycket nöjd med:
– Som ett åländskt rederi lever vi av havet och att främja dess välmående är mycket viktigt för oss. Vi vill vara föregångare när det gäller att utnyttja lösningar som minskar miljöbelastningen. Det finländska företaget Norsepower har utifrån det mekaniska rotorseglet utvecklat en världsledande innovation, som kan minska bränsleförbrukningen och vi tycker det är jättefint att vi kan ta i bruk denna innovation på M/S Viking Grace som första passagerarfartyg i världen, sa han i en kommentar 2018.
Gammal idé i ny tappning
Tack vare det vindassisterade drivsystemet, och ett skifte till flytande naturgas som drivmedel, är Viking Lines fartyg Grace ett grönare alternativ för kryssningsfantasterna. Även ett av rederiets nya fartyg, som är under konstruktion i Kina och ska stå färdigt under 2020, kommer att utrustas med rotorsegel.
Själva idén om ett rotorsegel är inte ny. Det var den tyske ingenjören Anton Flettner som i början 1920-talet upptäckte att man med hjälp av en motoriserad rotor kan förflytta ett fartyg framåt. Han konstruerade bland annat fartyget Baden-Baden, som med hjälp av två rotorsegel korsade Atlanten.
Är sjöfarten en miljöbov?
Sjöfarten står för omkring 2–3 procent av de globala utsläppen, enligt Havsmiljöinstitutet. Att minska utsläppen i sektorn kommer att innebära en stor utmaning, då sjötransporterna förväntas öka de kommande åren.
Enligt den Internationella sjöfartsmyndigheten, IMO, spås utsläppen från sjöfarten öka med mellan 50 och 250 procent till 2050, om inga framsteg görs för att minska sektorns klimatpåverkan.
Läs även om elfärjan E/S Movitz, som går i pendelbåtstrafik mellan Riddarholmen och Solna strand. Trafiken drivs i samarbete med Vattenfall, som står för ägandet och förvaltningen av såväl laddstationen som batterisystemet och drivlinan i båten.
Vill du läsa mer om vad vi på Vattenfall kan erbjuda inom elektrifierade marina transporter?
(Foto: LittleGun/Wikimedia Commons)
