VF_clock_rgb 2020-10-13 Lästid: 4 min
fossilfri

Det våras för vätgasen

Fossilfri vätgas har hittills inte fått mycket uppmärksamhet som ett sätt att minska utsläpp. Men det kanske ändras nu. Både EU-kommissionen och den svenska statsbudgeten lyfter tekniken som värd att satsa stora resurser på.

Årets statsbudget är den första som nämner vätgas. Det är inom ramen för programmen Klimatklivet (för alla typer av aktörer) och Industriklivet (för den tyngre industrins omställning) som vätgas står med som ett område som kan få stöd. Dessutom görs en öronmärkt satsning på vätgasdriven tyngre transport. Det gläder Björn Aronsson verksamhetsledare på intresseorganisationen Vätgas Sverige.
– Det är väldigt positivt. Sverige ligger efter med klimatmålen, så ett nytt fossilfritt alternativ är mycket värdefullt. Det är viktigt att Sverige nu börjar göra klara kvantifierbara planer med tydligt ansvar för att vi ska kunna nå de uppsatta målen.

Smart lösning för energilagring

Så fungerar vätgas

  • Vätgas är i sig ingen energikälla, utan en energibärare. Vätgas kan därför användas inom energilagring.
  • Sol- och vindkraft kan enkelt omvandlas till vätgas och lagra stora mängder energi, som senare kan användas i bränsleceller under molniga och vindstilla dagar. På så sätt kan exempelvis bostäder bli mer självförsörjande på energi.
  • Vätgasdrivna fordon kan göras lättare än andra elbilar eftersom de inte kräver samma typ av tunga batterier.
  • Den vätgas som används i dag framställs i hög grad av fossilgas. För att vätgas ska bli hållbart krävs istället att den framställs genom sol- och vindkraft. 

I den tyngre industrin används redan mycket vätgas, men man behöver ersätta den fossilt framställda vätgasen med grön vätgas i större utsträckning. En annan stor och omtalad satsning är Hybrit: Vattenfalls samarbete med SSAB och LKAB för att producera stål utan koldioxidutsläpp. Energilagring är ett annat område med stor potential.
– Med vätgas kan man lagra sommarens soltimmar till vintern. Den bristande nätkapaciteten är högt på agendan, men det är väldigt dyrt och tidskrävande att bygga bort. Lokal och regional energilagring kan stötta det nationella nätet i ett samspel som kan lösa en hel del av kapacitetsbristen och även stärka försörjningstryggheten, säger Björn Aronsson.

EU satsar miljarder

På EU-nivå kommer enorma summor att satsas på vätgasteknik. I somras presenterade EU-kommissionen sin strategi för vätgas, tillsammans med en satsning på över 400 miljarder euro för tekniken. Kommissionens vätgasstrategi har tre faser. I den första fasen, som redan påbörjats, handlar det om att bygga fler elektrolysanläggningar för att med förnybar el producera fossilfri/grön vätgas. I den andra (2024-2030) fortsätter utbyggnaden till en större produktion och användningen vidgas till flera områden, som transporter och stålproduktion. I den sista fasen (2030-2050) ska tekniken vara tillräckligt mogen för att kunna användas storskaligt i de sektorer där det är som svårast att fasa ut fossila energikällor.
– Tekniken i elektrolysanläggningar har tidigare varit dyr, men nu genomgår den en otrolig kostnadsminskning, berättar Björn Aronsson.

Han skulle vilja se mer svenskt engagemang när det gäller möjligheterna att driva vätgasprojekt med EU-medel.
– Regeringen säger att EU-kommissionens beslut inte har betydelse för statsbudgeten trots att den visst har det om man vill vara ett land i framkant. Det finns förstås projekt i Sverige med EU-finansiering, men det finns ingen strategisk plan för det. Med rätt stöd skulle man kunna plocka hem mycket mer medel från EU och öka vår konkurrenskraft.

Funderar ni i ditt bolag på egna vätgasprojekt? Läs mer om hur Vattenfall kan leverera vätgas som en funktionslösning genom Power-as-a-Service.

(Bild: Sunfire/Flickr)

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.