Vätgas är en viktig pusselbit i omställningen till det fossilfria samhället. Därför görs stora satsningar för att främja produktion och utveckla tekniken.
Vätgas är ingen energikälla, däremot en mångsidig energibärare. Så länge vätgasen framställs med fossilfri energi blir den ett bra redskap för att lagra och distribuera energi. Transportområdet är ett exempel. Fordon som drivs med vätgas släpper bara ut vattenånga. Vätgasdrivna fordon kan också göras lättare än andra elbilar eftersom de inte kräver samma typ av tunga batterier. Därför byggs långsamt en tankinfrastruktur för vätgas upp i det svenska vägnätet. I dag finns bara en handfull stationer, men flera är under uppbyggnad med stöd från Energimyndighetens program Regionala elektrifieringspiloter. I EU finns beslut om att det till 2031 ska finnas vätgastankstationer var 20:e mil på EU:s huvudvägar. Även tåg, flyg och båtar kan drivas med hjälp av vätgas.
Utvinns ur vatten
Vätgas tillverkas vanligen genom elektrolys då vatten spjälkas till väte och syre. I den processen utvecklas värme som kan tas tillvara för att värma upp byggnader direkt eller matas in i fjärrvärmenätet. Utrustningen som används vid elektrolys kallas elektrolysör och runt om i världen pågår många projekt för att göra processen mer effektiv. Skalbarhet är också viktigt eftersom behovet av fossilfritt framställd vätgas väntas öka.
När vätgasen ska omvandlas till el, för att till exempel driva en bil, brukar bränsleceller användas. I dem får bränslet reagera med syre, vilket skapar elektroner och laddade joner som sedan genererar elektricitet. Dessa bränsleceller är dyra att tillverka, vilket har varit en stor bromskloss i vätgasutvecklingen. Men förra året gjorde forskare från USA och Israel ett viktigt tekniskt genombrott. De dyra platinametaller som brukar användas gick att delvis ersätta med billigare silver och det fungerade också i en riktig bränslecell och inte bara i labbmiljö. Det gör att forskarna är optimistiska om att kunna gå vidare och ytterligare minska behovet av de dyra metallerna.
Även i industrin finns många möjligheter att använda vätgas. Den spelar exempelvis en avgörande roll i Vattenfalls, LKAB:s och SSAB:s satsning på fossilfritt stål, HYBRIT, där vätgasen används för att reducera järnmalmen till så kallad järnsvamp.
Viktigt för energisystemet
Men den riktigt stora potentialen kanske finns i att använda vätgas för att stötta själva energisystemet. Med större inslag av icke-planerbar energi ökar behovet av effektiv lagring. För exempelvis sjukhus och andra verksamheter som alltid måste ha strömförsörjning kan vätgas fungera som en mer hållbar reservkraft än exempelvis dieseldrivna aggregat som traditionellt används.
Det finns en stark politisk vilja att främja fossilfri vätgasproduktion. Hösten 2023 presenterades en amerikansk satsning på 7 miljarder dollar på sju vätgasnav runtom i landet, som ska producera tre miljoner ton vätgas årligen. I början av 2024 kom Japan med beskedet att man ska satsa ännu mer, 20,3 miljarder dollar, under 15 år för att stärka den inhemska vätgasindustrin. Och även EU gör en satsning med en sorts auktion som ska dela ut 800 miljoner euro för att subventionera vätgasproduktion under tio år.
