Det händer om ett kraftverk slutar fungera

Mitt på dagen den 23 september 2003 snabbstoppades Oskarshamns kärnkraftverks största reaktor på grund av ett ventilfel. På kort tid sjönk generatorns effekt från 1 176 MW till noll.

Fem minuter senare inträffade ett annat oväntat fel i ett ställverk så att Ringhals reaktor 3 och 4 kopplades bort

Det var ett relativt stort bortfall från elproduktionen, men i vanliga fall hade det inte varit något problem, och frekvensfallet som uppstod hävdes snabbt med hjälp av störningsreserven och ökad vattenkraft från norra Sverige och grannländerna. Men fem minuter senare inträffade ett annat oväntat fel i ett ställverk så att Ringhals reaktor 3 och 4 kopplades bort från stamnätet. Därmed hade runt 3 000 MW kärnkraftsproduktion försvunnit inom loppet av sex minuter.

Påfrestningen var större än vad stamnätet kunde tåla. Det blev spänningskollaps och stora delar av södra Sverige kopplades bort från stamnätet. Plötsligt var en och en halv miljon människor i Sverige och Danmark utan ström.

– Den här typen av worst case-scenario inträffar ju som tur är inte så ofta, säger Viktor Gårdö, ansvarig för flexibilitetsprodukter på Vattenfall.

– Det vanligaste, och som sker någon gång om året, är att det blir en kortvarig dipp i frekvensen på grund av bortfall i produktionen från ett inhemskt kärnkraftverk, eller en utlandsförbindelse som går på import. Annars är det mest lokala strömavbrott orsakade av väder och vind som drabbar kunderna, som stormen Gudrun till exempel.

Så vad gör man när det oväntade inträffar? Hur kompenseras bristen på elproduktion?

Beroende på hur akut störningen är finns ett helt batteri av insatser som kan göras.

Vattenkraften har också kapacitet att gasa på lite extra vid sådana tillfällen och täcka gapet som finns i nätet

– Detekteras ett så kallat frekvensfall aktiveras frekvenshållningsreserven automatiskt inom bara några sekunder och ser till att balansen upprättas. Om den akuthjälpen inte räcker kopplas lite grövre verktyg in, som störningsreserven som ska kunna aktiveras inom 15 minuter och få systemet i balans och som består av gasturbiner, flexibla elförbrukare och även Karlshamnsverket. Vattenkraften har också kapacitet att gasa på lite extra vid sådana tillfällen och täcka gapet som finns i nätet, säger Viktor Gårdö.

Prioriterad frånkoppling

I sista hand finns ett system för automatisk förbrukningsfrånkoppling, där elanvändare kopplas bort för att begränsa omfattningen och tiden för elavbrott.

Svenska kraftnät kan också i nödfall beordra manuell frånkoppling. Vilka samhällsviktiga verksamheter som då ska prioriteras bestäms lokalt och i förväg enligt en planeringsmetod som kallas Styrel. I ett sådant läge kan det också bli aktuellt med så kallad ödrift, där elförsörjningen säkerställs lokalt utan koppling till det omkringliggande nätet, med hjälp av lokal elproduktion. Förmågan till ödrift finns bland annat i Stockholm.

Mer långsiktigt är det annars politikerna som måste se till att elförsörjningen har tillräckligt hög kapacitet

För att hantera både oplanerade och planerade stopp och störningar krävs både beredskap och samarbeten mellan energiförsörjningens olika aktörer och akuta insatser i stunden.

Vem bär det yttersta ansvaret för att landets energibehov tillgodoses?

– I första hand Svenska kraftnät, de är systemansvariga och just i drifttimmen spelar de en nyckelroll för att stamnätet är i balans och att det finns el överallt. Även aktörerna inom elproduktion och eldistribution har givetvis ett ansvar att kunna leverera det man lovar. Mer långsiktigt är det annars politikerna som måste se till att elförsörjningen har tillräckligt hög kapacitet, säger Viktor Gårdö.

Svenska kraftnät är Sveriges elberedskapsmyndighet och ska se till att den svenska elförsörjningen kan hantera störningar som ligger utanför de enskilda elföretagens eget ansvar. Det kan gälla allt från stormar till cyberattacker och terrorhandlingar. Vid svåra situationer har man även en reparationsberedskap som kan rycka ut och hjälpa till.

Utöver det finns en rad forum för samverkan mellan myndigheter, elproducenter och elnätsföretag, både inrikes och utrikes, för att undvika och hantera störningar. Och Vattenfall har exempelvis sin egen så kallade storstörningsorganisation som kan aktiveras vid större strömavbrott.

Ditt företag kan bidra till att stabilisera elnätet vid behov. Läs mer om FCR, hur det fungerar och hur du ansluter dig. Ladda ner vår guide!