VF_clock_rgb 2020-02-25 Lästid: 5 min

Därför lånar allt fler fastighetsägare grönt

Lägre ränta på lånen från banker och investerare ger byggherrar och fastighetsägare ytterligare en morot att göra satsningar med positiv klimateffekt. Det nya finansområdet växer snabbt, berättar Amelie Nordin, Swedbank.

Photo Amelie Nordin– Spelreglerna håller på att förändras och om företag inte anpassar sig till det kommer de inte att finnas kvar, säger Amelie Nordin, ansvarig för hållbar finansiering inom Swedbanks verksamhet gentemot stora företag och institutioner.

Vid ett seminarium för byggherrar, i Vattenfalls regi, berättade hon om hur den gröna finansieringen håller på att växa fram som ett självklart inslag på den svenska marknaden för fastighetsfinansiering.

– Internt inom banken arbetar vi till exempel med att dra ner på flygresor, men som bank har vi vår största påverkan indirekt, genom våra kunder. Det är därför vi vill ge incitament till deras förändringar.

Hållbarhet minskar affärsrisken

Att banker vill vara med och bidra till hållbara investeringar hos kunderna är alltså en av faktorerna bakom att marknaden för grön finansiering mognar snabbt. Men Amelie Nordin vill sätta fingret på att det kanske ännu mer handlar om en affärsmässig bedömning av olika verksamheters kreditrisk. Företag som släpar efter på miljöområdet löper, allt annat lika, större risk för smällar mot sin förmåga att betala tillbaka lånen. Det kan till exempel röra sig om investeringar som de förr eller senare ändå tvingas ta tag i, om högre skatter eller avgifter vartefter klimatpolitiken skärps, eller om kunder som vänder ryggen till.

Hittills handlar det om en helhetsbild av att det finns ett samband mellan kreditvärdigheten och så kallade klimatrisker. Baserat på den helhetsbilden ger Swedbank upp till 10 räntepunkter (hundradels procentenheter) i extra rabatt utöver andra eventuella ränterabatter som förhandlats fram med kunden, och andra svenska storbanker har likartad praxis.

Gröna pengar i två format

Den gröna finansieringen kommer in till företag i två huvudsakliga former. Den största delen har formen av obligationer. Framför allt större aktörer, såväl privata som offentliga, ställer ut sådana i eget namn och säljer dem till investerare såsom pensionsförvaltare och fondbolag. Ofta anlitas då en bank för att ge råd och leda processen. Men som tumregel är det effektivt först vid belopp i storleksordningen från cirka en kvarts miljard kronor och uppåt. Enligt Amelie Nordin landar antalet obligationsemissioner under Swedbanks rådgivning på runt 50 för 2019, att jämföra med cirka 30 året innan – en snabb tillväxt alltså.

Den andra formen av grön finansiering är lån från banken, där beloppen kan vara långt mindre. Pengarna till dessa kommer från gröna obligationer som banken själv har ställt ut. Swedbank har hittills ställt ut två gröna obligationer på totalt 10 miljarder kronor. Den ”poolen” är nästan helt utnyttjad av kunder, så en tredje är tänkbar. Av alla lån i denna gröna portfölj hos Swedbank står bygg- och fastighetsbolag för omkring 80 procent, de flesta certifierade under miljöbyggnadsstandarden GreenBuilding.

När Swedbank fyller sin pool genom att ställa ut sina gröna obligationer bedöms hållbarhetsrabatten från investerarna vara väsentligt lägre än de upp till 10 räntepunkterna som Swedbank erbjuder sina låntagare i sin tur. Skillnaden beror alltså delvis på bankens bedömning att klimathållbara verksamheter medför mindre kreditrisk.

Samspelar med inre drivkrafter

Med upp till 10 räntepunkters rabatt på en låneportfölj värd 10 miljarder kronor blir den totala räntebesparingen upp till 10 miljoner kronor per år för Swedbanks gröna låntagare. Kan det räcka som drivkraft för förändring i denna mångmiljardindustri?

Amelie Nordins enkla svar är nej, men hon vill vända på perspektivet. För henne är de hållbara obligationerna och lånen den bit som finansvärlden bidrar med till klimatomställningens mycket större pussel.

– Ute hos bolagen kan det inte vara 10 punkter från banken som är drivkraften – de måste ta utgångspunkt i frågan vart världen är på väg. Som byggare kommer man inte att kunna fortsätta med ”business as usual” i framtiden. Det kommer att kosta mycket för dem som inte gör något.

(Foto: Marcus Spiske / Unsplash)