Världens och Sveriges energisystem kommer till allt större del ha el som energibärare. Användningen av el växte dubbelt så snabbt som den totala energiefterfrågan mellan 2010 och 2023.
Elens tidsålder
De kommande tio åren väntas den globala elefterfrågan växa sex gånger snabbare än den totala energiefterfrågan med anledning av fler elfordon, mer luftkonditionering, digitalisering, AI och fossilfri vätgas. Det innebär bland annat att balansen mellan utsläppsrapporteringens tre Scope förskjuts. En allt mindre del kommer att bestå av företagens egna direkta utsläpp för att istället komma från den energi och de varor och tjänster som köps in, förädlas och säljs vidare. Rapporteringsbehovet skjuts vidare ner längs leverantörsledet och allt högre krav ställs på pålitlighet och verifiering. En robust plan för att minska verksamhetens utsläpp och säkra siffror på att planen håller och följs behöver byggas upp av en detaljerad dataström som följer energiflödet genom varje värdeskapande länk i värdekedjan. Annars blir det svårt att uppfylla rapporteringsregelverken och att göra hållbara påståenden om produkternas hållbarhetsprestanda.
Följer företagen med i förändringen?
Med förändringen av energi- och regelandskapet kommer även rollerna inom företagen att ändras. Redovisning och rapportering har traditionellt varit ett kärnansvar för ekonomifunktionen som nu sannolikt utökas till klimat- och övrig hållbarhetsredovisning. En förskjutning av utsläppen från Scope 1 mot 2 och särskilt 3 gör inköpschefen till en nyckelspelare för utsläppsminskning. De allt mer komplexa regelverken kring utsläppshandel, beskattning, redovisning och kommunikation som varierar mellan världens marknader ställer ökande krav på juridisk kompetens. Även den fysiska verkligheten börjar vrida sig till nya vädermönster, förändrad biologi, mer, mindre och smutsigare vatten, o.s.v. på sätt som behöver följas, förstås och hanteras av kompetenta naturvetare och ingenjörer. Detta är i sig såklart inget nytt, men för att framgångsrikt följa med i förändringarna måste samordningen av dessa olika perspektiv, ansvarsområden och förmågor fungera felfritt.
Leda eller ledas av utvecklingen?
De senaste årens kostnadskris har till viss del flyttat fokus från backcasting mot forecasting. Tidigare tog företag gärna fram ett ambitiöst mål i framtiden och räknade bakåt till vilka milstolpar man behöver passera när och med vilken hastighet verksamheten behöver utvecklas för att nå målet. Idag verkar det vanligare att man ”gräver där man står” och fokuserar på vad man tror att man kan klara av givet nuvarande och framtida kompetens, kapital och betalningsvilja hos kunderna. Även rapporteringsregelverk och kommande krav på miljöpåståenden driver hållbarhetsarbetet i en försiktigare riktning.
Samtidigt kommer det bli allt svårare att få en skör affärsstrategi att hålla ihop genom att i efterhand fylla sprickorna med ”hållbarhetsklister” och täcka hålen med ”sustainability-spackel”. Detta lyfter hållbarhetsansvarigas roll till en ny strategisk nivå där beslut om inriktning, KPI:er, inköp och partnerskap behöver belysas, utvecklas och i vissa fall begränsas av bedömningar av deras bärkraftighet.
Från CFO via CSO till CEO?
I ett näringsliv där affärens vikt fördelas mer jämt över hållbarhetens tre pelare som binds allt starkare samman, kommer rapporterings- och kontrollfunktionerna behöva samla in och följa upp en bredare och brokigare palett av nyckeltal och beskrivningar. Ekonomichefer behöver bredda sin portfölj till att även rymma klimat, biologisk mångfald och berörda samhällen längs värdekedjorna. För att nyttiggöra all denna data för verksamheten behöver den omformas till information och analyseras upp till vägledning för handling och beslut. Förmågan att väga och översätta mellan olika alternativ med konsekvenser inom vitt skilda domäner utan en självklar gemensam nämnare ställer stora krav på framtidens företagsledare. Erfarenhet från att hantera hållbarhetsområdet borde utgöra en allt viktigare del av kravprofilen för nästa CEO.
En annan viktig egenskap i en allt mer volatil och informationsmättad värld är att ha förmågan att fokusera på rätt saker. För den överskådliga framtiden finns en faktor som parallellt med ett företags finansiella ställning kommer ha en genomgripande påverkan, på såväl verksamheten som världen: Förmågan att fort fasa ut fossilerna. Den senaste genomgången av världens energisystem av det Internationella Energirådet (IEA) visar att ju snabbare vi fasar ut fossilerna desto bättre, säkrare, rättvisare och billigare blir framtiden.
